Jens Alm

Senior forskare

Email: jens.alm@vti.se
Telefon: +46 46 540 75 07
Organisation: Mobilitet, aktörer och planering
Besöksadress: Bruksgatan 8, vån 5, 222 36, Lund

Jens Alm är senior forskare vid VTI. Utifrån kritiska perspektiv önskar han bidra med fördjupad förståelse och kunskap kring organisering, rättvisa och styrning inom mobilitets- och transportområdet. I sitt arbete har Alm bland annat intresserat sig för frågor som berör barns roll i planeringen, underhåll och planering av väginfrastruktur, integrering av cykel och kollektivtrafik samt reglering och styrning av arbetstagare.

2025-2028

Elektrifierad mikromobilitet, som elcyklar och elsparkcyklar, ökar snabbt. Batterier laddas och förvaras därför allt oftare i hem, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Samtidigt skärps regler på grund av brandrisker kopplade till litiumbatterier och aktörer som Kammarkollegiet, Västtrafik och Akademiska Hus har infört begränsningar som försvårar för användare att ladda sina fordon. Detta skapar en målkonflikt: å ena sidan främjas elektrifierad mobilitet genom olika stödåtgärder, å andra sidan begränsas möjligheten att faktiskt använda elfordon i vardagen.

Projektet syftar till att undersöka hur denna målkonflikt hanteras, hur riktlinjer utformas, hur användares praktiker påverkas och hur restriktioner förhandlas mellan aktörer.

Projektet bedrivs i samverkan med ett antal strategiska partners som har behov av kunskap kring hur batterihanteringspraktiker ser ut och hur restriktioner av dessa praktiker påverkar den hållbara vardagsmobiliteten.

Projektet finansieras av Energimyndigheten.

2024-2027

Projektet undersöker arbetsvillkor i kollektivtrafiken med fokus på tidsrumsliga aspekter av arbete och möjligheter för agens bland bussförare i Sverige. Trots att kollektivtrafiksektorn är en nyckel för hållbar utveckling och möjliggör resande för olika grupper finns stora utmaningar vad gäller arbetsvillkor och tillgång till arbetskraft. Facket varnar för sämre arbetsvillkor med ökad stress och tidsbrist medan arbetsgivarna vittnar om brist på arbetskraft vilket leder till inställda avgångar m.m.

Att stärka arbetsvillkoren för bussförare är en högt prioriterad fråga. Syftet med projektet är att identifiera och analysera utmaningar för goda arbetsvillkor för bussförare samt utforska möjligheter att stärka arbetsvillkoren.

Projektet finansierar av Forte.

2025-2028

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna strävar efter att bredda sin roll, från att isolerat planera linjelagd kollektivtrafik till att verka för hållbar mobilitet. En central del är att integrera kollektivtrafik med cykling.

Västra Götalandsregionen har kommit långt i arbetet, men trots politiskt antagna mål och genomförda pilotprojekt återstår en avgörande utmaning: att skala upp arbetet till en systematisk integrering i ordinarie verksamhet. Syftet med projektet är att understödja skiftet från regionala kollektivtrafikmyndigheter till regionala mobilitetsmyndigheter.

Projektet, som leds av RISE, utgår från regionala förutsättningar men möter ett nationellt behov. Genom samverkan med Region Stockholm samt etablerade forum för branschdialog hos K2, Cykelcentrum och Svensk kollektivtrafik säkerställs validering med och spridning till fler platser.

Projektet bedrivs inom ramen för innovationsprogrammet ShiftSweden och finansieras av Vinnova.

2024-2027

Syftet med forskningsprojektet är att studera hur offentlig styrning av parkering kan utformas i praktiken för att bli både effektiv och legitim. Bakgrunden är att strategisk styrning av parkering är ett potentiellt effektivt policyinstrument i relation till flera hållbarhetsmål och något som samtidigt ofta blir föremål för konflikt.

Mark ämnad för parkering i svenska kommuner upptar mer yta än bostäder vilket innebär att det idag finns fler parkeringsplatser än vad det finns invånare i Sverige samt att antalet parkeringsplatser uppskattas vara tre till fem per bil. Parkering tangerar på ett tydligt vis frågor om markanvändning, där ytor ofta utgör en värdefull och begränsad resurs för staden med flera alternativa användningsområden, t ex ytor för cykel- och gång, klimatanpassning, fler bostäder, grönområden, barns lek och som kan bidra till en mer attraktiv närmiljö.

Det finns en genomgående tematik inom flera sektorer i samhället att det krävs förändring för att nå mål om hållbarhet. Emellertid är en förutsättning för en sådan styrning medborgarnas acceptans – grunden för styrningens legitimitet. Genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder studeras i detta projekt styrning, konflikter och legitimitet inom policyområdet parkering.

Projektet bidrar med kunskap och insikter hur politikområden som karaktäriseras av konflikt kan utformas för att klimat-, miljö- och transportpolitiska mål kan uppnås där medborgarna blir en mer aktiv part i att dessa mål möts.

Projektet finansieras av Formas.

2022-2027

Projektet önskar att synliggöra vilka möjligheter, utmaningar och hinder som finns för att varu- och godstransporter på cykel ska bli en del av en hållbar omställning. Genom att ta utgångpunkt i perspektiv från offentliga myndigheter, företag samt arbetstagare önskar vi skapa en ökad kunskap och förståelse infrastrukturens roll och betydelse, mål och visioner hos olika företag som erbjuder cykellogistiktjänster samt upplevelser och erfarenheter från personer som har cykelbud som arbete.

Projektet finansieras av Trafikverket.

2023-2028

Med utgångspunkt i vattenråd som organisationsform studerar projektet om och på vilka sätt vattenrådet som plats och organisering genererar lärande, anpassning och ny form för policy och praktik till följd av klimatförändringar. Lärande är av stor betydelse eftersom det påverkar hur aktörer söker, uppfattar och anammar nya former för interaktion, beslutsprocesser och styrmedel för att hantera klimatförändringar. Det övergripande syftet med projektet är att producera ny implementerbar kunskap om och i så fall på vilka sätt ett vattenråd kan bidra till att minska störningar på infrastruktur vid översvämningar och skyfall samt att undersöka vilka nya aktörer eller organisationer som träder in på vattenområdet i samband med klimatförändringarna. Projektet bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Inframaint.

Extern projektlänk:
2C FRAS: Från allvarlig störning till innovation och lärande i arbetet med klimatanpassning – Mistra InfraMaint

2023–2028

Det här projektet handlar om politiskt beslutsfattande. I svenska kommuner pågår en dragkamp mellan olika områden inom välfärdskostnader. Samtidigt finns ett ackumulerat behov av underhåll av fysisk infrastruktur. Kunskap om ”var” och ”när” detta behov finns fördelad bland många organisationer, avdelningar och styrelser, och ”vem”, det vill säga vem som har den formella och informella makten att besluta om prioriteringar, är oklar.

Dessa frågor är underforskade både i svenska och internationella sammanhang. Dessutom har bristande underhåll av infrastruktur påtagliga sociala konsekvenser. Försämrad vattenkvalitet eller bristande tillgång till fungerande vägar påverkar människors vardag, särskilt för utsatta grupper som äldre, barnfamiljer och personer i glesbygd.

Risken för ojämlikhet i levnadsvillkor ökar när beslut om infrastruktur skjuts upp eller fattas utan hänsyn till sociala effekter. I detta projekt syftar därför vi till att fylla denna kunskapslucka genom att studera politiska beslutsprocesser avseende långsiktigt underhåll av vatten och avlopp samt vägar.

Projektet bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Inframaint.

Extern projektlänk:
2E PRIORITERA: Prioriteringar i politiskt beslutsfattande kring långsiktigt underhåll av infrastruktur – Mistra InfraMaint

2023-2026

Svenska kommuner har en omfattande underhållsskuld inom vatten och avlopp, men även gator och vägar. Det är förvånande med tanke på att kraven på god ekonomisk hushållning har skärpts under 2000-talet. Syftet med studien är att synliggöra och diskutera om och i så fall på vilket sätt god ekonomisk hushållning omfattar mål relaterade till förvaltning och utveckling av anläggningstillgångar (strategisk tillgångsförvaltning, eller asset management), inom vatten och avlopp samt gator och vägar. Detta är viktigt för att garantera rättvisa, både över tid, det vill säga mellan generationer, och mellan olika kommuner och kommuntyper. Projektet bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Inframaint.

Extern projektlänk:
2D GOA – god ekonomisk hushållning och asset management – Mistra InfraMaint

Mina närmaste medarbetare på enheten: