Astrid Linder är professor i trafiksäkerhet vid VTI, adjungerad professor vid Chalmers Universitet, Sverige, och adjungerad professor (forskning) vid Monash University, Australien. Hon disputerade i trafiksäkerhet från Chalmers där hon även har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Trafiksäkerhet, människomodeller i krocktester, förebyggande av skador och krockrelaterade motåtgärder är huvudområden för hennes forskning.
Professor Linder har initierat och lett forskningen som resulterat i världens första fysiska krockdockemodell baserad på den genomsnittliga kvinnan, Seat Evaluation Tool (SET 50F) och dess motsvarande genomsnittliga man (SET 50M) för bedömning av utvärdering av skydd mot skada vid krock och listades som en av 100 mest inspirerande och inflytelserika kvinnor från hela världen 2023 av BBC och på Forbes 50 Over 50 2025.
Astrid är affillierad professor vid:
Monash University Accident Research Centre, MUARC (monash.edu/muarc)
Astrid har en doktorsavhandling från Chalmers:
Lektionsmaterial om krockdockor framtaget för årskurs 8, 9 och gymnasiet
Astrid har tillsammans med organisationen Futuurum Careers tagit fram lektionsmaterial om krockdockor. Materialet riktar sig till elever i åldern 14-19 år. Materialet finns på engelska och svenska och är fritt att ladda ner för användning inom skola och utbildning.
Lektionsmaterial
%20PDF%20svenska.jpg)
Artikel i Futurum Careers kopplat till lektionsmaterialet
Futurum Careers är en kostnadsfri digital resurs och tidskrift som syftar till att inspirera ungdomar i åldern 14–19 år världen över att välja karriärer inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och medicin (STEM), samt samhällsvetenskap, humaniora och konst för människor och ekonomi (SHAPE). Läs mer på: www.futurumcareers.com
VIRTUAL – Open Access Virtual Testing Protocols for Enhanced Road User Safety
VIRTUAL var ett forskningsprojekt finansierat av Europeiska kommissionen inom ramen för Horizon 2020-programmet. Projektet pågick mellan 2018 och 2022 och hade en total budget på 6,99 miljoner euro. Det samlade 15 partners från hela Europa, både från akademin och industrin, med syfte att tillhandahålla öppna verktyg och testprotokoll för att utvärdera nya säkerhetssystem, med särskilt fokus på att inkludera fler typer av trafikanter än vad traditionella fysiska krocksäkerhetstester gör. Projektet ville också minska gapet mellan virtuella tester och standardiserade säkerhetsbedömningar genom att använda digitala mänskliga modeller (Human Body Models, HBMs) i simuleringar. I detta projekt utvecklades världens första krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna, SET (SET Evaluation Tool) 50F, samt den motsvarande manliga modellen SET 50M. Dessutom utvecklades VIVA+-modellerna för både en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man, avsedda att användas som representanter för alla typer av trafikanter. Alla modeller (både fysiska och virtuella) tillhandahålls som öppen källkod och finns tillgängliga via OpenVT genom organisationen OVTO, ovto.org.
Projektets webbplats: www.projectvirtual.eu
ViVA II – Virtual Vehicle Safety Assessment Step 2: Open Source Human Body Models and Crash Testing
ViVA II var ett forskningsprojekt som genomfördes mellan 2016 och 2018, med full finansiering från VINNOVA och en total budget på 3,1 miljoner kronor. Syftet med projektet var att slutföra utvecklingen av världens första öppet tillgängliga virtuella modell ViVA F50 för simuleringar av människan i fordonsolyckor. ViVA II var ett samarbete mellan VTI och Chalmers tekniska högskola, med Folksam Research och Volvo Cars som associerade partners.
ViVA – Virtual Vehicle Safety Assessment: Open Source Digital Human Body Models and Crash Testing
Projektet ViVA genomfördes mellan 2013–2016, med full finansiering från VINNOVA och hade en total budget på 4,995 miljoner kronor. Syftet med projektet var att utveckla världens första öppet tillgängliga digitala människomodell för krocktester, med särskilt fokus på att förbättra jämställdheten inom fordonssäkerhet. Projektet adresserade bristen på kvinnliga kroppstyper i traditionella krocktestmodeller och syftade till att möjliggöra mer inkluderande och rättvis trafiksäkerhetsforskning. Projektet drevs i samarbete mellan VTI, Chalmers, Folksam forskning och Volvo Cars.
ADSEAT – Adaptive seat to reduce neck injuries for female and male occupants
ADSEAT-projektet pågick mellan 2009 och 2013 och hade en total budget på 3,45 miljoner euro. Projektet finanierades dels genom EU:s sjunde ramprogram (2,5 miljoner euro), dels från nationella källor (2 miljoner kronor). Syfte med projektet var att utveckla adaptiva bilsäten som minskar risken för nackskador vid kollisioner för både kvinnliga och manliga passagerare. Tolv europeiska universitet och industripartners samarbetade, bland dessa fanns VTI, Chalmers tekniska högskola, Technische Universität Graz, Ludwig-Maximilians-University, Loughborough University, University of Strasburg, CIDAUT, Volvo Cars, Stiftung Arbeitsgruppe fur Unfallsmechanik (AGU), Faurecia Sièges d'Automobile, Folksam och Humanetics. I detta projekt utvecklades världens första virtuella krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna, EvaRID.
Projektets webbplats: www.adseat.eu
Medarbetare på enheten:
Ellen Grumert Forskningschef
Anna Vadeby Forskningsledare
Ary Silvano Forskare
Astrid Linder Professor
Christian Howard Forskare
Gunilla Sörensen Forskningsassistent
Jia Cheng Xu Forskningsingenjör
Linnea Kjeldgård Forskare
Magnus Larsson Utredare
Tommy Pettersson Forskningsingenjör
Viktor Bernhardsson Utredare
Zahra Abbasalinejadkolaei Doktorand
Zahra Hamidi Forskare
Åsa Forsman Forskningsledare
Astrid Linder är engagerad i följande nätverk:
- IRCOBI, International Research Council on Biomechanics of Injury granskningskommitté, Scientific Review Committee (SRC).
Webbplats ircobi.org - ETSC, European Transport Safety Council.
Webbplats etsc.eu - FERSI, Forum of European Road Safety Research Institutes
Webbplats fersi.org - SAFER, Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers
Webbplats saferresearch.com
21 februari 2024 21 november 2023 BBC: Astrid Linder en av världens främsta kvinnor