Så kan cykling bidra till hållbar samhällsutveckling

Det finns mycket kvar att göra innan cykling blir en integrerad del av det framtida transportsystemet där hållbar samhällsutveckling står i fokus. VTI har tillsammans med Trafikverket tagit steg mot det målet. Denna studie pekar ut fem områden särskilt viktiga för fortsatt forskning.

För att hitta vilka frågor som är viktiga i ett svenskt utvecklingsarbete har forskare på VTI gjort en enkätstudie där målgruppen har varit andra forskare, planerare på olika nivåer, statliga myndigheter samt intressenter från bland annat Svenska turistföreningen, Nationella cykelrådet, Cykelfrämjandet, Svenska cykelstäder och Svensk cykling.

Denna forskningsstudie kom till som ett strategiskt samverkansprojekt mellan VTI och Trafikverket. Sedan har kompetenscentret Cykelcentrum varit med som stöd, bland annat genom att hjälpa till med att utforma enkäten, berättar en av författarna Jens Alm, senior forskare på VTI. Enkäten utgår ifrån rekommendationerna i PEP, Pan-European Mater Plan for Cycling Promotion.

Enkätsvaren pekar på en avsaknad av samband mellan uppsatta mål och vad som blir utfört i praktiken. Det brister bland annat i samordning och samverkan mellan olika beslutsnivåer, finansiering och kunskap. Bilen är fortfarande norm vilket gör det svårare att främja cykling, enligt många av dem som svarade på enkäten. Respondenterna föreslog även förändringar av regler, föreskrifter och infrastruktur. Det krävs ökad finansiering samt bättre och mer tillgänglig statistik och mätmetoder.

Utöver enkätundersökningen genomförde forskarna en workshop med tio deltagare, utvalda för att vara representativa för målgruppen. Slutligen kunde forskarna identifiera de områden som är viktiga att forska vidare inom.

Behovet av nationell samling är stort och en utredning behöver bland annat ge svar på hur samordningen ska se ut, vad som är möjligt och vilka uppgifter den skulle ha.

Det brister på uppgifter om cykling, såsom data, samhällsekonomiska analyser och mätmetoder. Trafikverkets roll inom detta område behöver utredas. Uppgifter om bil är mer utvecklade och kan ge lärdomar för cykel. Det finns visserligen användbar statistik och annan data kopplat till cykel, men alla kommuner har inte kunskap om, eller tillgång till, dessa.

Det finns en potential att öka andelen barn som cyklar till och från skolan. För att nå dit återstår bland annat att ta reda på hur olika aktörer ser på vad det finns för utmaningar, hinder och möjligheter.

Många olika aktörer har ansvar för att möjliggöra kombinerat resande mellan cykel och kollektivtrafik, det som även kallas hela-resan-perspektivet. Det återstår att ta reda på hur denna kombinerade mobilitet kan bli så optimal som möjligt.

Automatisering, digitalisering och elektrifiering – det är processer som har lyfts fram som medel i klimatomställningen. Då handlar det för det mesta om bilåkande, men kunskap saknas om hur dessa innovationer påverkar och kan leda till ökad och säker cykling.

– Det är ännu svårt att säga något om förutsättningarna för att fortsätta forska om dessa områden. Tanken finns att föra det vidare. Hur det ska gå till kan komma att klarna under våren i samverkan med Trafikverket, säger Jens Alm.

Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling (2023, Digitala Vetenskapliga Arkivet Länk till annan webbplats.

Pan-European Mater Plan for Cycling Promotion – unece.org Länk till annan webbplats.