Claus Hedegaard Sørensen är senior forskare på VTI. Han har en bakgrund inom statsvetenskap och ett huvudfokus för hans forskning är omvandlingen av transportsektorn för att passa ett hållbart samhälle. Ett annat huvudfokus är transport governance, det vill säga institutioner, processer, politiska styrmedel och legitimitet. Ofta kombinerar han dessa områden. Under de senaste åren har ett centralt intresse varit utmaningarna med att få folklig legitimitet för transformativa policyer och politiska styrmedel inom transportsektorn. I detta sammanhang är medborgarnas deltagande och positiva visioner av särskilt intresse.

Claus har mer än 25 års erfarenhet som forskare inom detta område, där han också har arbetat som tjänsteman och konsult. Bland hans arbetsområden finns också organisation, styrning och samverkan inom kollektivtrafik, nya delade transportmedel och så kallad "smart" mobilitet. Kunskapens roll i transportpolitiskt beslutsfattande, nationell transportplanering samt politiska styrmedel och organisation av trafiksäkerhet, nollvision och reducering av buller från trafiken är också en del av hans arbete.

2025–2026

More and faster or less and slower – assumptions and consequences

Transportplanering har länge dominerats av en mer och snabbare-logik där hela kraften läggs på att alternativen till bilen ska efterlikna bilens egenskaper. Det vill säga att ”långsammare transportsätt”, såsom kollektivtrafik, delad mobilitet, cykling och gång, behöver ofta efterlikna bilens egenskaper. Ambitionen i det här projektet är att utforska och fördjupa sig i frågan mellan långsammare transporter (dvs. kollektivtrafik, gång och cykel) och snabbare mobilitet (exempelvis bil). Projektet kommer att analysera hur grundläggande antaganden om mer och snabbare mobilitet präglar styrande dokument och diskursen inom transportplanering.

2025–2026

Integrering av trafiksäkerhet i hållbarhetsomställningen på lokal/regional nivå

Kommuner och regioner ställer om till en hållbar mobilitet som innebär ett ökat kollektivt och aktivt resande (gång och cykel). I detta arbete är det viktigt att integrera trafiksäkerhet. I Sverige bedrivs trafiksäkerhetsarbetet utifrån Nollvisionen med målet att ingen ska dö eller skadas svårt i trafiken. Tidigare forskning visar dock på att det kan vara svårare att arbeta enligt Nollvisionen på lokal och regional nivå. Syftet med detta projekt är bidra med ny och fördjupad kunskap om vad som krävs för att integrera ett trafiksäkerhetsarbete enligt Nollvisionen med en hållbar omställning av mobiliteten på lokal och regional nivå.

Mer om projektet "Integrering av trafiksäkerhet i hållbarhetsomställningen på lokal/regional nivå" på Örebro universitets webbplatss Länk till annan webbplats.

2025–2026

Framtida Åmåls transportsystem – hållbart och legitimt (FRAMÅT)

Projektet ”Framtida Åmåls transportsystem – hållbart och legitimt” (FRAMÅT) undersöker hur ett framtida hållbart transportsystem kan utformas tillsammans med medborgarna. Syftet med projektet är att bättre förstå hur offentliga aktörer kan inkludera medborgare i planering och beslutsprocesser på ett sätt som bidrar till högre rättvisa och bättre möter medborgarnas tillgänglighetsbehov på ett hållbart sätt.

2023–2024

Kollektivtrafikens roll och egenskaper mellan planetära och sociala gränser: tröskelvärden, scenarier och positiva visioner

Vårt sätt att leva idag, inte minst när det gäller transporter, sätter ohållbar press på planetens gränser. Samtidigt är samhällets resurser vad gäller transporter och de fördelar som mobilitet ger ojämnt fördelade. Kollektivtrafiken kan spela en kritisk roll för att jämna ut dessa skillnader och bidra till att alla grupper i samhället har tillräckliga möjligheter att transportera sig på ett sätt som tar hänsyn till planetens gränser. I projektet har vi utgått från den s.k. donut modellen, som används för att beskriva hur människors behov kan tillgodoses utan att jordens ekologiska gränser överskrids. Modellen har tidigare inte tillämpats på transportsystemet i någon större utsträckning och det fokus på kollektivtrafik som vi har användt, är unikt. Projektets resultater pekar på, att välmående områden i Sverige har det minst hållbara rörlighetsbeteendet, men alla områder måste minska användningen av bilar för att hålla sig inom planetens gränser.

Mer om projektet "Kollektivtrafikens roll och egenskaper mellan planetära och sociala gränser: tröskelvärden, scenarier och positiva visioner" på K2:s webbplats Länk till annan webbplats.

2021–2024

Politicians, citizen participation and the implementation of contentious measures for sustainable transport (TRANSPOL)

To meet climate goals, people need to travel less by car. Some cities have successfully reduced car use, where more people travel by bike, on foot, or by public transport. Without exception, these successful cities have made cycling, walking and public transport nicer – but they have also made driving a car a bit more difficult by charging for road use or taking road space away from cars.

These “contentious transport measures” are the project's focus, because if we want to meet climate goals, cut other pollution, improve road safety and make our cities nicer places to be, then more of these measures must be implemented in more towns and cities. Of course these “contentious” measures are not always very popular, so politicians often do not like them.

The study has identified three key dimensions of public interaction with municipalities in the context of implementing contentious transport measures. The three dimensions encompass the actions of protesters, municipalities' efforts to engage the public in planning processes, and coherence between various municipal policy domains.

Mer om projektet TRANSPOL på Molde universitets webbplats Länk till annan webbplats.

2022–2023

Att samverka eller inte – gränser för samverkan i kollektivtrafiken

Samverkan mellan många olika offentliga och privata aktörer ses ofta som ett viktigt verktyg som används av myndigheter för att hantera många samhällsproblem. Detta gäller även för kollektivtrafiken. I praktiken, såväl som i forskningen är tilltron till samverkan och förslag på hur man kan förbättra samverkan för att nå framgång vanligt. I det här projektet utgick vi istället från en kritisk hållning och undersökte gränserna för samverkan inom kollektivtrafiken. Genom att tillämpa litteratur om samverkan etablerades en typologi, som därefter utvecklades genom en workshop med svenska representanter för intressenter kopplade till kollektivtrafiken. Den övergripande slutsatsen är att intressenter inom kollektivtrafiken alltid noggrant och kritiskt bör överväga fördelar och nackdelar med samverkan innan de initierar eller engagerar sig i samverkansinitiativ. Det är också viktigt intressenterna har kunskap om möjliga negativa konsekvenser som kan uppstå som en följd av samverkan.

Mer om projektet "Att samverka eller inte – gränser för samverkan i kollektivtrafiken" på K2:s webbplat Länk till annan webbplats.

Mina närmaste medarbetare på enheten:

Medverkar i

Avdelning: Samhälle, miljö och transporter

Enhet: Mobilitet, aktörer och planering

Forskargrupp: Planering, styrning och omställning Länk till annan webbplats.