VTI sammanställer på uppdrag statistik över olyckor och trafik som kan användas av planerare, forskare och media. Statistiken kan användas för att bedöma och granska trafiksäkerhetens utveckling och nuvarande tillstånd. Vi har bland annat utvärderat hastighetskameror, samt tagit fram kollisionsmatriser för att med hjälp av dessa beskriva, analysera och söka förklara förändringar i antalet dödade och skadade i trafiken.
Olycksdata
VTI har tillgång till STRADA, Transportstyrelsens informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. STRADA bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Med hjälp av STRADA kan vi detaljbeskriva och analysera olycks- och skadesituationen för olika trafikantgrupper.
Referensprojekt
Trafiksäkerhet och konjunktur
VTI har i en studie undersökt hur antalet dödade i trafiken samvarierar med konjunkturläget. Detta gjordes genom en litteraturöversikt, en analys av historiska data samt en undersökning av omständigheter kring dödsolyckor som skedde omkring konjunkturnedgången hösten 2008. Syftet var att undersöka vilka typer av olyckor som är mest känsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som är inblandade. Syftet var också att titta på vissa tillstånd, till exempel andel tung trafik och andel ungdomar bland körkortsinnehavare, för att se hur dessa samvarierar dels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade.
Uppdragsgivaren till studien var Vägverket, nuvarande Trafikverket. Den slutredovisades i januari 2011.
Trafiksäkerhetseffekt av hastighetskameror etablerade 2006 – analys av personskador
Under 2006 inledde Vägverket, nuvarande Trafikverket, och Rikspolisstyrelsen satsningen på en modernare variant av automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK. Ett nytt system infördes som via digital teknik medger betydligt högre grad av automatisering av hastighetskontrollerna.
På uppdrag av Vägverket utvärderade VTI de ATK-sträckor där det inte tidigare fanns kameror. Denna studie kompletterades med en studie av ATK-sträckor som haft äldre system fram till och med 2005 och som fick det nya systemet installerat 2006. Resultatet av studierna pekar på att ATK minskar antalet dödade med ungefär 30 procent och antalet dödade eller svårt skadade med cirka 25 procent. Resultatet avseende antalet dödade är fortfarande inte helt statistiskt säkerställt men det kan förklaras av att det statistiska olycksmaterialet fortfarande är litet.
Uppföljning av mötesfria vägar
Inom dåvarande Vägverket startades 1998 ett utvecklingsprogram, senare benämnt "mötesfria vägar". Syftet var att på ett kostnadseffektivt sätt öka trafiksäkerheten på såväl befintliga 13-metersvägar som motortrafikleder. Fram till 1 januari 2008 hade cirka 1 800 kilometer med mötesfri väg öppnats för trafik. VTI har på uppdrag gjort en omfattande uppföljning, analys och sammanställning av hur utvecklingsprogrammet påverkat trafiksäkerheten, reshastigheten, miljön, driftkostnader, beläggningsunderhåll, sårbarhet och trafikanternas attityder. Även samhällsekonomiska beräkningar har gjorts. VTI slutrapporterade sitt arbete 2009.
Korsnings- och länkmodeller, normalvärden för olika olycksmått på det svenska statsvägnätet
Projektet startade år 2009 på uppdrag av dåvarande Vägverket. Syftet är att ge underlag för nästa version av Trafikverkets effektsamband i form av nya risk- och skadesamband som är mer förklarande än de som använts hittills. Under de år projektet pågår införs nya hastighetsgränser på svenska vägar och några års empiri kan under projektets senare del nyttjas för nya samband. En stor del i arbetet är att kombinera olycksinformation från STRADA – Transportstyrelsens olycksdatabas – med beskrivningar av vägnätet från den nationella vägdatabasen NVDB.