Olyckor och personskador i trafiken

För att uppnå en förbättrad trafiksäkerhet krävs tillgång till information om olyckor och skador i trafiken. Denna information kan användas dels för att ringa in och belysa områden där insatser krävs för förbättrad trafiksäkerhet, samt dels för att kunna utvärdera effekter av olika åtgärder som genomförts.

VTI sammanställer på uppdrag statistik över olyckor och trafik som kan användas av planerare, forskare och media. Statistiken kan användas för att bedöma och granska trafiksäkerhetens utveckling och nuvarande tillstånd. På VTI genomförs även forskning om effekterna av olika reglerings-, lag- och vägnätsåtgärder samt om trafikens allmänna skadeutveckling. Vi har till exempel undersökt hur bälteslagar och hastighetskameror påverkar olycks- och skadeutfallet i landet.

Olycksdata

Utöver den nationella statistiken över omkomna och skadade har VTI tillgång till Transportstyrelsens databas STRADA, ett informationssystem för skador och olyckor inom vägtransportsystemet.

STRADA bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. I många länder bygger vanligen informationen om olyckor i trafiken endast på uppgifter från polisen, men genom att uppgifter från sjukvården samlas in kan vi få en bättre bild över vilka skador som inträffat till följd av olyckan. Sjukvårdens rapportering fångar också bättre in olyckor och skador bland oskyddade trafikanter, till exempel fotgängare och cyklister, vars olyckor mer sällan kommer till polisens kännedom.

En annan källa till information om olyckor är Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor. Sedan 1997 utreder Trafikverket alla dödsolyckor som sker i vägtrafiken, med syftet att ta reda på vad som orsakat en dödsolycka och vad som kan göras för att förhindra att en liknande olycka sker igen.

Referensprojekt

Trafiksäkerhetseffekter av sänkt bashastighet i tätort till 40 km/tim

VTI har genomfört en studie med syfte att uppskatta vilka trafiksäkerhetseffekter en sänkning av bashastigheten till 40 km/tim i tätort kan få. I studien skattades effekten på olyckor i tättbebyggt område med minst ett motorfordon inblandat utifrån tre olika scenarier (1): alla gator med hastighetsbegränsning 50 km/tim sänks till 40 km/tim, (2): 80 procent av gatorna med 50 km/tim sänks till 40 km/tim, 20 procent har kvar 50 km/tim, (3): 80 procent av gatorna med 50 km/tim sänks till 40 km/tim, 20 procent höjs till 60 km/tim. Effekten, i form av en förändring av antalet dödade och skadade personer, baseras på underlag om olyckor rapporterade i STRADA, samt antagandet att en förändring av hastighetsgränsen med 10 km/tim leder till en förändring av medelhastigheten på cirka 2 km/tim.

Studien genomfördes på uppdrag av Trafikanalys.

Trafiksäkerhetseffekter av sänkt bashastighet i tätort till 40 km/tim (2018, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)länk till annan webbplats

Trafiksäkerhetseffekt av hastighetskameror (ATK)

Under 2006 inledde Vägverket, nuvarande Trafikverket, och Rikspolisstyrelsen satsningen på en modernare variant av automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK. Ett nytt system infördes som via digital teknik medger betydligt högre grad av automatisering av hastighetskontrollerna.

I en tidigare utvärdering från 2009 genomförde VTI, på uppdrag av dåvarande Vägverket, trafiksäkerhetseffekter av det nyare ATK-system som installerades 2006. Resultatet pekade på att ATK minskar antalet dödade och svårt skadade med cirka 20–30 procent, dock var olycksmaterialet litet vilket bidrog till statistisk osäkerhet.

Just nu (2020) pågår ett nytt utvärderingsprojekt angående hastighets- och trafiksäkerhetseffekter av ATK. Projektets mål är att öka kunskapen om ATK-effekter, följa upp de mål som finns avseende efterlevnad och se över befintliga effektsamband för ATK. Projektet består av flera delar och studerar effekter på både hastighet och trafiksäkerhet. Projektet kommer slutredovisas under 2021.

Effekter på hastighet och trafiksäkerhet med automatisk trafiksäkerhetskontroll: trafiksäkerhetskameror etablerade under 2006 (2009, VTI:s bibliotekskatalog)länk till annan webbplats

Alkohol och droger hos förare av lastbil och buss

VTI har i en studie kartlagt förekomsten av alkohol-, drog- och läkemedel hos förare av lastbil och buss som varit inblandade i dödsolyckor eller olyckor med svåra personskador. Studien baseras på material från två olika databaser; Trafikverkets djupstudiedatabas och olycksdatabasen STRADA. Studien är baserad på olyckor som inträffat under tidsperioden 2008–2015. Totalt inkluderar studien 614 dödsolyckor från djupstudiedatabasen och 3381 olyckor med svåra personskador och omkomna från STRADA.

Förekomst av alkohol och droger hos förare av lastbil och buss som varit inblandade i dödsolyckor och olyckor med svåra personskador (2018, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)länk till annan webbplats

Trafiksäkerhet och konjunktur

VTI har i en studie undersökt hur antalet dödade i trafiken samvarierar med konjunkturläget. Detta gjordes genom en litteraturöversikt, en analys av historiska data samt en undersökning av omständigheter kring dödsolyckor som skedde omkring konjunkturnedgången hösten 2008. Syftet var att undersöka vilka typer av olyckor som är mest känsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som är inblandade. Syftet var också att titta på vissa tillstånd, till exempel andel tung trafik och andel ungdomar bland körkortsinnehavare, för att se hur dessa samvarierar dels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade.

Uppdragsgivaren till studien var Vägverket, nuvarande Trafikverket. Studien slutredovisades i januari 2011.

Trafiksäkerhet och konjunktur: modellansatser och litteraturstudie (2011, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)länk till annan webbplats

Senast uppdaterad: