Återvinning av asfalt angeläget för forskningschef och lagspelare

VTI:s forskningschef Björn Kalman är den typen som jobbar brett inom vägteknisk forskning och uppskattar att fördjupa sig inom många områden. Återvinning av asfalt är ett ämne han gärna nämner om han måste ranka en av de mest angelägna insatser han har medverkat till.

Förutom chefandet och allt vad det innebär hoppar han mellan olika forskningsprojekt. Det kan handla om bindemedel och hur det går att förbättra dem, vilken skillnad det är mellan olika bindemedel, hur snabbt de åldras och kan återvinnas. De senaste åren har det också varit mycket arbete kring forskning om elvägar.

En annan ingång är hur det går till att minska bullret med hjälp av speciella beläggningar – den forskningen har ett stort framtidsperspektiv, menar Björn Kalman.

– Bullerreducering är ett mycket intressant och roligt forskningsområde som är mycket utsatt för förändringar. Forskningsledaren Ulf Sandberg har dragit in mig i detta, säger han.

Anställningen på VTI började med att institutet sökte en forskare som var fysikalisk kemist. En ovanlig profil i jobbannonser, i gränslandet mellan fysik och kemi med tonvikt på kemi, berättar Björn Kalman.

– Då arbetade jag på Linköpings universitet. Annonsen gjorde mig nyfiken på vad tjänsten kunde innebära, vad det kunde vara för något. Tjänsten gick ut på att bedriva forskning om bindemedel, bitumen och polymerer, säger han.

Björn Kalman hade doktorerat ett tiotal år tidigare, 1991, med en avhandling som handlade om energiöverföring mellan molekyler.

– Det gav en bra bakgrund för att förstå de mikroskopiska krafterna som styr materialens egenskaper. Det handlar till exempel om vad som styr vidhäftning mellan bindemedel och stenmaterial. Vattenkänsligheten påverkar i sin tur hur vägbeläggningar håller ihop. När de inte gör det tränger vatten in i asfalten så att det blir stensläpp och potthål.

Det är också en bra bakgrund för att titta på effekterna av åldring av material, vad oxidering av material innebär och hur det påverkar vägmaterialet, menar han.

– Vår forskning är ofta ett samspel mellan många aktörer och det är roligt att se när resultaten blir till praktisk verkstad. Ibland funderar jag på hur mycket nytta vi har gjort. Det är väldigt svårt att kvantifiera. Vi har definitivt bidragit till att Sverige har mindre vägslitage än vad som skulle vara fallet utan oss, säger han.

Sverige och Norden bygger vägar annorlunda med förhållandevis tunna konstruktioner, samtidigt som de vägarna har hög kvalitet och bra hållbarhet – trots mer slitage på grund av dubbdäck jämfört med många andra länder.

Hans forskningsområde har framtiden för sig och han tar upp några fler exempel. Det kan handla om att ersätta petroleum i bitumen med lokala och förnybara växtbaserade produkter som talloljetjära. Infrastrukturen kommer bli mer cirkulär där mer av gamla vägmaterial återanvänds för vägändamål, som när gammal asfalt fräses upp och blandas med ny, helst på samma plats för att minimera transporterna.

Slaggrus från förbränning av avfall kommer i ökad utsträckning kunna ersätta krossat berg som obundet material i en vägkropp. Med allt bättre metoder för rening är det ofta en säker produkt ur miljösynpunkt. Vägmarkeringar är ett annat område som kommer att utvecklas i framtiden med nya råmaterial som inte kommer från fossila källor.

Förutom att vara transportleder kommer vägar, gator och andra belagda ytor att få ytterligare funktioner, till exempel som vattenmagasin. Artificiell intelligens kan förbättra drift och underhåll genom smartare planering och bättre sätt att ta hand om vägnätet.

Cykelbanor blir allt viktigare och kommer att behöva få en starkare och mer hållbar konstruktion. Elektrifieringen medför andra typer av fordon och tyngre fordon, vilket leder till nya utmaningar för vägkonstruktionen.

VTI är bra på att gå hela vägen genom att ha en målbild och åstadkomma något, menar Björn Kalman.

– Vi jobbar ofta i projekt. Vi forskar inte på områden enbart för att de är intressanta, utan där det finns ett problem att lösa. Vi plockar fram resultat för att kunna användas direkt, genom att sätta in dem i praktiken eller i regelverken.

När Björn Kalman inte arbetar på VTI är han lite av en månskensbonde. Gården kräver sitt med ett gammalt hus, lite får och en slåtteräng. Redan som ung var han naturintresserad och fågelskådare och började lära sig nya hantverk.

Forskningen har påverkat hans liv på flera sätt.

– Det är väldigt roligt att få tränga in djupt i ett ämnesområde såsom vi gör, det är lite av en egotripp. Som forskare går det att också bättre bedöma andras forskning. Vi har en annan förståelse om vad som relevant, om finns det samband och på vilket sätt.