Häng med in på labbet
Skylten till VTI:s vägmateriallaboratorium är liten och oansenlig men innanför dörrarna öppnar sig en av Sveriges största testanläggningar för olika vägmaterial. Dessutom är det ett av få laboratorier som inte är knutet till en viss leverantör. Det oberoendet ger en viss status.
– Det finns många labb i Sverige, men vi har utrustning som är ovanligt bred. Här finns allt från helt nya maskiner till sånt som hängt med sen 1960-talet. Vad de kostar? Från några tusen till flera miljoner, berättar Håkan Arvidsson, laboratorieansvarig, och förklarar vad han och medarbetarna egentligen gör.
– Du kan säga att vår verksamhet står på tre ben. Som dessutom råkar börjar på b allihop.
De tre b-enen är bitumen/bindemedel (det svarta ämnet i asfalt), ballastmaterial som sten och grus och beläggningar som asfalt. Undersökningarna är många, men bitumen testas till exempel när det gäller hårdhet och temperaturegenskaper. Obundna material provas när det gäller kornstorlek, hållfasthet och nötningsegenskaper, och asfalt kan testas med avseende på styvhet, vattenkänslighet och utmattning.
Som exempel. Laboratoriet är ackrediterat för 51 olika testmetoder, men kan genomföra betydligt fler än så. Uppdragen varierar i storlek och sträcker sig från enstaka provningar till skadeutredningar och större forskningsprojekt. Bland uppdragsgivarna finns både myndigheter, vägentreprenörer och materialleverantörer.
Tester utförda vid VTI leder på lite sikt ofta till ändrade bestämmelser och nya kravspecifikationer.
– Då känns det att man gör nytta och det är alltid roligt. Sen har jag alltid haft väldigt bra arbetskamrater. Jag har trivts helt enkelt, säger Håkan Arvidsson som nästa år arbetat 40 på VTI.
Ett par aktuella projekt visar bredden i verksamheten. I ett har VTI fått i uppdrag att granska om olika sätt att göra i ordning prover kan påverka testerna av olika bergmaterial. Trafikverket har upptäckt att den så kallade glimmerhalten kan skilja sig mycket i tester från olika laboratorier och misstänker att provberedningen kan vara förklaringen. Hög glimmerhalt kan annars vara ett tecken på sämre hållbarhet.
I ett annat projekt testas egenskaperna hos olika typer av vägmarkeringar.
– Det är ett ganska nytt område, eller snarare nygammalt, där vi köpt in utrustning och byggt upp en ny del i labbet, säger Håkan Arvidsson.
Och framtiden? De närmaste åren kommer något som kallas ”cirkulär massahantering” bli alltmer aktuellt. Enkelt uttryckt handlar det om och hur slagg, krossad betong och andra restprodukter ska kunna användas som material för framtida vägbyggen. Och vilka kravspecifikationer som ska gälla.
– Den här branschen går lite i vågor. Frågan var väldigt aktuell för ett 20-tal år sedan, men sedan avtog intresset. Nu har den kommit tillbaka igen, säger Håkan Arvidsson som bland annat är med i en referensgrupp i ett projekt inom det här området.
Text: Mikael Sönne
Fotnot: Artikeln har varit publicerad i VTI aktuellt 2-2023