Fler cykelvägar leder till bättre underhåll
Den vägtekniska forskningen för cykelvägar är fortfarande ung, men med ökat behov av cykelinfrastruktur ökar även behovet av lämplig konstruktion och utformning. Utformning av infrastruktur för cyklar och underhåll av cykelvägar har inte varit lika centralt som för bilar. Mätmetoder som används för analys av nedbrytning på cykelvägarna baseras ofta på metoder som har utvecklats för biltrafiken och är inte anpassade för cykeltrafiken.
På VTI finns doktoranden Martin Larsson, som forskar på cykelvägars nedbrytning. Martins doktorandprojekt heter ”Beslutsverktyg för underhåll av cykelbanor” och ingår i programmet Mistra InfraMaint. Martin har nyligen lagt fram sin licentiatavhandling "Cycle paths’ degradation processes and surface condition assessment". Där identifierar han vilka nedbrytningsfaktorer som är specifika för cykelvägar. Han analyserar de skador som återfinns på svenska kommunala cykelvägar och utvärderar en ny mätmetod framtagen vid VTI, Cykelmätvagnen. Cykelmätvagnen är en instrumenterad cykelkärra som kopplas på bakom en cykel, där den används för tillståndsbedömning av cykelvägar. Kunskapen behövs för att förbättra dimensionering och underhåll av cykelvägar och ge vägledning för förebyggande åtgärder som motverkar nedbrytningen.
– Vägar bryts i huvudsak ner och slits av trafiken men när det gäller cykelbanor är i stället avgrävningar, rotinträngning och enstaka överfarter av tunga fordon de största problemen. Målet med min forskning är att ta reda på mer om cykelvägars konstruktion och dess nedbrytningsfaktorer samt hur de påverkar cyklisterna. Den kunskap som tas fram i projektet är tänkt att fungera som en hjälp för kommuner och andra väghållare i underhållsplaneringen, säger Martin, som även är knuten till KTH.
Ett annat forskningsprojekt som pågår just nu är ”Utveckling av komfort och kvalitetsmått för gång- och cykelvägar” (CykelKomfort). Projektet finansieras av Trafikverket och genomförs av VTI i samarbete med Ramboll.
Syftet med projektet är att undersöka ett relevant komfortmått (som ska ersätta IRI, International Roughness Index) som både beskriver cyklisters upplevda komfort vid färd och som dessutom kan användas vid kravställning, reglering och kontroll av nyanläggning av asfaltsentreprenader samt för att beskriva underhållsbehovet på befintliga ytor.
Projektet ska också resultera i en metodbeskrivning för mätning för att följa upp utförda åtgärder i relation till ställda krav. Den beskrivna mätmetoden ska kunna ske i ”cykelfart” och så lite som möjligt störa övrig trafik. Målsättningen är att kunskapen som tas fram i projektet ska inarbetas i Trafikverkets ordinarie råd och riktlinjer för när och hur mätning ska göras.
Text: Christina Karlsson
Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 2-2023