Plustestet är ett frivilligt krockprov av en bilbarnstol i en frontalkrock med fokus på skydd för barnets nacke och ett övergripande robust skydd. Vid godkänt Plustest tilldelas bilbarnstolen en dekal, vilken visar konsumenterna att den klarat detta krävande prov.

Plustestet lanserades 2007 för att bibehålla den svenska traditionen med fokus på skydd för ett litet barns nacke vid typgodkännande av bilbarnstolar. Nackbelastning utvärderades tidigare i det svenska "T-testet". Efter att Sverige gick med i EU ersattes "T-testet" av UN ECE typgodkännande, i vilket utvärdering av nackbelastning inte ingår.

UN ECE R44 och R129 är obligatoriska typgodkännande av bilbarnstolar, medan Plustestet är ett frivilligt komplement. Plustestet utvärderar till skillnad från R129, skydd för nacken i en högvåldsfrontalkrock.

UN ECE R129 och R44 inkluderar flera prov och bedömningar. Plustestet inkluderar endast ett prov, vilket är en frontalkrock. Provgenomförandet för Plustestet liknar frontalkrocksprovet i UN ECE R129, förutom en högre nivå på krockvåldet samt att UN ECE R129 inkluderar fler varianter av sätesjusteringar och fler storlekar på krockdockor.

Alla typer av bilbarnstolar är inte berättigade att ansöka om ett Plustest. Plustestet är avsett för bilbarnstolar för mindre barn som endast kan användas bakåtvänt. Bilbarnstolen måste ha godkänts enligt UN ECE R129 i intervallet upp till 125 cm eller som grupp I eller II i UN ECE R44.

Omfattande erfarenheter från olyckor i trafiken har tydligt visat att bakåtvända stolar ger bäst skydd för små barn. Plustestet syftar till att hjälpa användarna välja de mest robusta och säkra bilbarnstolar för denna åldersgrupp

Krockdockorna Q3 och Q6, som motsvarar ett 3- respektive 6-årigt barn används. Krockdockorna i Q-serien är de senaste och mest avancerade barnkrockdockorna.

Inbyggda eller adderade funktioner som är tänkta att aktiveras under krock stängs av under prov, oberoende av vad tillverkaren rekommenderar.

Det övergripande syftet med Plustestet är att premiera övergripande robust skydd i olyckor i trafiken, i vilka krockar kan i en mångfald av situationer, inklusive multipla krockar, i vilka en aktivering kan ha minskad effekt. Dessutom kan inte Plustestets enda provsituation utgöra grund för att säkerställa aktivering i ett stort antal situationer. Detta gäller alla aktiveringsfunktioner, förutom de som är mekaniska funktioner inbyggda i bilbarnstolen som inte kan inaktiveras på grund av sin konstruktion. Exempel på sådana mekaniska funktioner, givet att de ger robust prestanda, är lastbegränsande enheter som bedöms ge positivt och reproducerbart beteende, samt är beskrivna som sådana i tillverkarens manual.

Krockvåldet i provet som ingår i Plustestet är ett av de tuffaste på marknaden för bedömning av bilbarnstolar. Provet motsvarar en frontalkrock på cirka 56 km/h medan motsvarande hastighet i typgodkännande (UN ECE R44/R129) är cirka 50 km/h. Dessutom är krockpulsens amplitud högre, vilket innebär en kortare stoppsträcka, d.v.s. en kraftigare uppbromsning under krocken, vilket sammantaget utsätter bilbarnstolen för betydlig högre krockenergi än vid typgodkännande.

Den nuvarande revideringen (2023) följer principerna sedan tidigare. Uppdateringen av testbänk och krockdockor har gjorts i linje med introduktionen av R129. Utöver nackbelastningskravet, ingår nu även en mer tydlig specificering för bedömning av övergripande robust skydd. Ambitionen är att lyfta fram bakåtvända bilbarnstolar för barn upp till minst 4 år, vilket olyckor i trafiken påvisat är de säkraste. Med en utökad betoning på barnstolar som endast kan monteras bakåtvänt, syftar plustestet till att hjälpa användarna att välja de mest robusta och säkra bakåtvända bilbarnstolar för denna åldersgrupp.

Samma skyddsprinciper gäller som tidigare. Syftet är att utvärdera bilbarnstolens skydd för barnets nacke, samt dess övergripande robusthet vid en frontalkrock, vilka är viktigt för barnets säkerhet.

Alla Plustestprov utförs på VTI:s anläggning i Linköping, Sverige.

Utöver belastning på nacken ingår bedömning av övergripande skydd (robusthet). I 2023 års revision förbättras specifikationen av robusthet. Kriterier för robusthet inkluderar kvarhållande av krockdockan, bilbarnstolens fastsättning samt att begränsa dess skador och bristningar. Alla Plustestade bilbarnstolar har även genomgått och klarat test för typgodkännande, vilket ger en bra grund för bilbarnstolens robusthet och prestanda.

Med ett relativt stort huvud och svag nacke kräver dessa sårbara delar av kroppen ett bra stöd vilket återspeglas i mätningar av belastning i nacken. Krockdockan är utrustad med en kraftgivare i nacken. De uppmätta krafterna tillåts inte överstiga en förutbestämd nivå. Belastning på nacke utvärderas inte i typgodkännande för ECE R44 eller R129. Plustestet bidrar med denna information, som är väsentlig för barnets säkerhet i bilen.

Krockdockan kan mäta en rad olika värden men att skydda nacken är det centrala för skydd av små barn i bil.

Ja! En bilbarnstol med dekal för Plustestet har klarat ett av de tuffaste proven för bilbarnstolar i världen. Ett relativt litet antal bilbarnstolar har belönats med Plustest-dekal sedan starten 2007.

Om bilbarnstolen klarar provet tilldelas en dekal som visar på uppfyllande av Plustestet, samt listas här på webbplatsen: Plustestade bilbarnstolar.

Plustestet är ett frivilligt prov och endast de som uppfyller kraven erhåller en dekal. Det finns flera potentiella orsaker till att inte tilldelas en dekal för Plustest. Det kan vara att bilbarnstolen inte är berättigade att ansöka, inte genomgått provet eller att det underkänts av något skäl. Hittills har relativt få bilbarnstolar erhållit en dekal. De uppfyller de skyddsprinciper som behövs för att skydda barnets nacke i frontalkrockar.

Plustestet är antingen godkänt eller underkänt, ingen rankning eller annan gradering tilldelas. Endast de som klarat Plustestet ingår i listas som presenteras på VTI:s sida: Plustestade bilbarnstolar.

Syftet med Plustestet är att utvärdera om barnets huvud har ett robust stöd från bilbarnstolen för att hjälpa till att minska relativa rörelser mellan huvudet och kroppen vid en frontalkrock. Vi ser inget syfte med att rangordna graden av detta stöd.

Nej, samma säkerhet men bilbarnstolarna tillhör två olika kategorier för typgodkännande.

Nej, inga ytterligare prov krävs på grund av revideringen. Den tidigare tilldelade dekalen för Plustestet gäller fortfarande. Dock gäller fortfarande att återkommande provning enligt Conformity of production (COP) ska göras.

Olyckor i trafiken visar på överlägset skydd för små barn i bakåtvända bilbarnstolar. En bakåtvänd bilbarnstol begränsar effektivt nackbelastningen vid en frontalkrock, vilket är den vanligaste och mest allvarliga krocktypen. Den ger övergripande ett robust skydd i mångfalden av olyckor och situationer i trafiken, genom dess utbredande och stödjande konstruktion, som också medger ett mer förlåtande beteende vid variation av montering och justeringar.

En bakåtvänd bilbarnstol fördelar belastningen över barnets rygg och stödjer huvudet och kroppen jämnt tack vare stolens konstruktion. I framåtvända bilbarnstolar hålls barnets kropp fast av selen, medan huvudet huvudsakligen hålls kvar av nacken. Vid slack i selen eller fastsättningen av bilbarnstolen kommer detta att öka belastningen för barnets nacke i den framåtvända bilbarnstolen medan det inte har någon större inverkan på barnets nacke i en bakåtvänd bilbarnstol.

Den svenska rekommendationen är att barn ska sitta bakåtvända till minst fyra års ålder, helst längre. Anledningen till denna rekommendation är de stora säkerhetsfördelarna med att åka bakåtvänt, särskilt för de minsta barnen. Utvecklingen av bakåtvända bilbarnstolar har gått stadigt framåt och idag finns många stolar som är både kompakta och räcker länge bakåtvänt. Ett antal bilbarnstolar har hög viktgräns, justerbar benplats för barnet och möjliggör bekvämt bakåtvänt åkande till cirka 7 år.

En bakåtvänd bilbarnstol ger överlägset skydd i olyckor i trafiken genom sin stödjande och robusta design. Dess konstruktion hjälper till att hålla belastningen på nacken väldigt låg. Detta är fördelaktigt vid frontalkrockar, sidokrockar och andra komplexa krockar, tex där bilar voltar. I alla framåtvända stolar, oavsett om man använder en sele, en så kallad balk eller bilens säkerhetsbälte, är barnets nacke det som håller tillbaka huvudet i en frontalkrock, vilket innebär hög nackbelastning. Dessutom är barnets huvud betydligt mer exponerat vid sidokrockar och kombinerade krockar, än i en bakåtvänd bilbarnstol. En bakåtvänd bilbarnstol är även mer förlåtande för eventuell felanvändning och slack i fästen.

Sverige har en unik position inom barnsäkerhet i bil och har alltid varit världsledande. Barnsäkerhet i bil började i Sverige och då med bakåtvända bilbarnstolar. Stolar introducerades 1967 och redan på den tiden var tanken att stolen skulle räcka till 7 år. 1978 introducerades bältesstolar, även det en svensk uppfinning, och det har aldrig funnits behov av andra typer av bilbarnstolar.
I alla år har parter i Sverige arbetat tillsammans och aktivt kommunicerat fördelarna med bakåtvända bilbarnstolar, med ett samlat och entydigt budskap. Fördelarna med bakåtvänt åkande stöds av fakta och mångåriga erfarenheter från olyckor i trafiken som visar på överlägsen säkerheten för barn i bilar.

Barn i bil (ntf.se)

Så skyddar du barnen – regler och tips (transportstyrelsen.se)

Barn i bil (trafikverket.se)

Säkert i bilen för barn (folksam.se)

Barn i bil (volvia.se)

Säkerhet/Barnsäkerhet (volvocars.com)