Ny teknik kan både hjälpa och stjälpa resiliensen

Ny teknik som elektrifiering, automatisering och digitalisering innebär både hot och möjligheter för resiliensen i det svenska transportsystemet. Det beror helt på hur vi använder den nya tekniken.

I forskningsprojektet BULT undersöker forskare vid VTI, FOI, KTH och LiU hur beredskapshänsyn kan integreras i utveckling och planering av transportsystemet. Forskningen gäller resilienta varuförsörjningskedjor, beredskapsfrågor i politik och beslutsfattande och scenarier för framtida hot mot transportsystemet.

Projektet startade 1 januari 2023 och har alltså hunnit knappt halvvägs. Ett av de arbetspaket som kommit längst gäller hur ny teknik kommer att påverka motståndskraften och sårbarheten i transportsystemet.

Enkelt uttryckt: kommer utvecklingen att öka eller minska robustheten i transportsystemet i händelse av krig eller annan allvarlig kris? Hur ska vi göra för att utnyttja teknikens styrka och undvika dess svaghet?

Francisco Márquez Fernández, forskningsledare och en av VTI-forskarna i projektet, menar att två begrepp är centrala: distribution och sammankoppling.

– Sverige är självförsörjande på el, vilket vi aldrig varit eller kan bli på olja. På det sättet innebär elektrifieringen en stor möjlighet att stärka vår beredskap. Samtidigt kan det bli en svaghet då en fiende kan komma åt transportsystemet genom att attackera elnätet, säger han.

Därför blir det avgörande att sprida ut, distribuera, elproduktion, ellagring (t.ex. i form av stationära batterier) och laddningsmöjligheter till många olika platser. Skulle en eller ett par anläggningar slås ut, finns det många andra som fortfarande fungerar. Det är också viktigt att koppla ihop olika delar av landet, och Sverige med andra länder, med effektiva ledningar för snabb och effektiv överföring av el.

– I dag har vi ett stamnät med hög spänning från norr till söder. Men sådana här motorvägar för el behöver bli betydligt tätare och fler, säger Francisco Márquez Fernández.

- När det gäller batterier kommer vi aldrig kunna lagra el på samma sätt som olja eller diesel. Men tekniken går framåt snabbt och har rasat i pris. Det gör att jag tror att även batterier kan spela en viktig roll för beredskapen i framtiden som elbuffertar som kan sträcka sig över flera dagar.

Svaret på den inledande frågan blir alltså att det beror på. Den nya tekniken skapar nya sårbarheter, men rätt utnyttjad kan den faktiskt stärka robustheten. I så fall kan beredskapen till och med bli bättre än i dag.

Francisco Márquez Fernández berättar hur Ukraina efter krigsutbrottet blivit en stor importör av begagnade elbilar från Norge. När den mesta bensin och diesel används av militären, blir el ett säkrare sätt att köra bil privat.

– Då räknar man med att samhället till varje pris håller i gång elnätet, helt enkelt för att det används inom så många olika områden. Det finns också stora möjligheter att använda bilarnas batterier som energikällor för andra ändamål hemma som belysning och värme.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 1-2025

Läs mer: Bättre beredskap med BULT Länk till annan webbplats.