”Det finns inget i trafiken som kräver människooffer”

VTI-professorn Astrid Linder ser forskning som ett neutralt område i en orolig och polariserad tid. Hon vill med sitt arbete bidra till att utplåna den stora globala trafikdöden. "Vi har skapat problemet, men vi kan också lösa det", säger hon.

När professorn och VTI-forskaren Astrid Linder skulle välja gymnasielinje i Göteborg tittade studievägledaren på hennes fina betyg och konstaterade att hon borde söka frisörprogrammet.

– Jag gick två veckor där men förstod ganska snabbt att det inte var min grej, säger hon när vi träffas för en intervju i Linköping.

I stället tog hon den långa vägen, valde el-teleteknisk linje och jobbade därefter flera år med att reparera kopieringsmaskiner. Därefter blev det högre studier i form av teknisk fysik och en ingenjörsexamen vid Chalmers i Göteborg. Den akademiska karriären fortsatte med doktorandstudier och senare post doc-studier i Australien och arbete i England.

Astrid Linder sökte så småningom en tjänst på VTI i Linköping, erbjöds jobbet, men valde en annan väg. Ett nytt tillfälle uppenbarade sig i mitten av 2000-talet, då VTI nyligen hade öppnat kontor i Göteborg. Hon hade då kommit fram till att det var i ett svenskt och europeiskt sammanhang som hon ville verka.

– Att vara en del av det vi försöker skapa i Sverige och Europa - myllret av initiativ och olika sätt att lösa saker tilltalar mig. I till exempel Australien är man mera avvaktande och låter ofta andra ta initiativet inom trafiksäkerhetsområdet.

Hon ser dessutom forskningen inom EU som en del i ett pågående fredsbevarande arbete.

– Forskningen blir en neutral yta som också kan nå global räckvidd genom EU-samarbetet med länder i andra världsdelar.

Det är svårt att nämna Astrid Linders namn utan att associera till de krocksäkerhetsmodeller eller krockdockor, en manlig och en kvinnlig, som hon utvecklat inom EU-projektet VIRTUAL. Arbetet startade redan under doktorandstudierna, när hon i en litteraturstudie upptäckte att kvinnor hade betydligt sämre skydd mot whiplashskador.

– Jag tänkte att det nog behövs en krockmodell för den delen av befolkningen med störst risk för skador. Det här är känt ända sedan 1969. Trots det har vi fortsatt att utvärdera krocksäkerhet med en genomsnittlig man som provdocka.

Utvecklingen av den genomsnittliga kvinnliga provdockan tog drygt 20 år. Våren 2023 presenterades en kvinnlig version, liksom en manlig motsvarighet, och projektet VIRTUAL avslutades. Astrid Linder släpper dock inte sina krockdockor.

– Jag vill uppmuntra till att de utvecklas och bidrar till en ökad efterfrågan på fordonssäkerhet. Detta görs bland annat genom att alla ritningar finns öppet tillgängliga på plattformen OpenVT.

Enligt Astrid Linder är en av vår tids stora utmaningar att stoppa den globala farsoten av trafikdödade och skadade. Siffrorna förskräcker: varje år dör 1,35 miljoner människor i trafiken och 20–50 miljoner skadas. Men det går att göra något åt, anser hon, och gör en liknelse med hanteringen av pandemin.

– Pandemin klarade vi, trots att det var något osynligt och oväntat. Trafiksystemet är något vi själva har skapat och därför också kan göra något åt. Det finns inget i trafiken som kräver människooffer, vilket man ibland kan få intryck av.

En omedelbart effektiv åtgärd skulle vara att vi sänker hastigheten, eftersom fart dödar.

– Jag hävdar att det finns en utbredd vanföreställning om fart. Den är att hastighetsgränsen bestämmer en hastighet som vi minst måste köra i, inte högsta tillåten fart.

En förklaring till att så många kör fortare än tillåtet är att vi gärna gör som andra, menar hon. I trafiken innebär det att vi följer det som ibland kallas trafikrytm. Men i denna vår vilja att göra som andra finns troligen också lösningen på problemet, enligt Astrid Linder.

– På samma sätt kan vi ta det lugnare i trafiken, om trafikanterna runt om oss gör det.

En sådan beteendeförändring kan knuffas i rätt riktning med teknikens hjälp. Till exempel genom användning av geofencing som förhindrar fordonet att överskrida hastighetsgränsen. Enligt Astrid Linder kan sådan teknik inte bara hejda överträdelser, utan även skapa nya sociala normer.

Hon anser att Sverige bäst använder sitt goda rykte som trafiksäkerhetsnation genom att till exempel söka forskningssamarbeten och dela data. Det är inte bara resultaten som är viktiga, utan också vad vi gör av dem.

– Omvärlden behöver oss lika mycket som vi behöver omvärlden. Vi har alla ett ansvar och sitter i samma båt. Att söka lösningar tillsammans med andra skapar robusthet och förhindrar enögdhet. Det ska vi bidra till.

Text: Johan Granath/redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad oi VTI aktuellt 4-2023

Läs mer om Astrid Linder och krockdockan 50F:

BBC: Astrid Linder en av världens främsta kvinnor Länk till annan webbplats.

Första kvinnliga krockdockan visades på VTI Länk till annan webbplats.