Lena Nilsson var med när körsimulatorn banade väg för VTI:s EU-projekt

Körsimulatorn var en framgångsfaktor för VTI för att komma med i de första EU-projekten, vilket kan tillskrivas den egna projektbehovsstyrda utvecklingen och det nära samarbetet mellan användare och teknikutvecklare. Det menar Lena Nilsson som var med när svensk transportforskning började samarbeta på Europanivå.

Redan före Sveriges EU-inträde sökte VTI:s forskningschef Kåre Rumar personal för att kunna delta i det europeiska forskningssamarbetet om transporter. Lena Nilsson hade läst till civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola, disputerat 1986 och letade efter ett arbete där de förvärvade kunskaperna kunde omsättas. Den utlysta tjänsten som forskare på VTI verkade innehålla det hon sökte, både tillämpad forskning och teknikutveckling med människan i centrum.

– Det var Kåre Rumar som tog oss ut i Europa, mig och Håkan Alm, en beteendevetare som anställdes på VTI en kort tid efter mig. Kåre Rumar introducerade oss i sitt omfattande forskarnätverk. Samarbetet med Håkan Alm klickade från dag ett, byggde på en perfekt kompetenskombination och pågick under en tioårsperiod då ett stort antal EU-projekt genomfördes, säger Lena Nilsson.

Inga medel från EG

Eftersom Sverige under de första åren inte var med i EU, kunde VTI inte få forskningsmedel därifrån.

– Kommunikationsforskningsberedningen, föregångare till Vinnova, bidrog med viss finansiering men jag minns att det inte var populärt bland andra VTI-kollegor att vi behövde ta pengar från VTI:s budget för att stoppa i ´Europahålet´! När Sverige sedan gick med i EU och VTI kunde söka finansiering därifrån gick projekten i stället med plus några år på grund av den för Sverige gynnsamma växelkursen.

Lena Nilsson började som forskningsassistent och blev senare forskare, enhetschef och forskningschef. Hennes utgångspunkt och fokus var redan från början teknikutveckling från ett användarperspektiv och samspelet mellan människa och teknik.

Det första EU-projektet var BERTIE* som leddes av det engelska forskningsinstitutet HUSAT*. VTI:s roll var att studera effekterna av att förare i olika åldrar talade i telefon och samtidigt körde bil i olika vägmiljöer. Noterbart är att en prioriterad frågeställning var telefonens placering i bilen. Det fanns på 1980- och 1990-talen ingen tanke på att telefonen skulle vara uppkopplad, eller mobil och rymmas i fickan.

Mer omfattande europeiska samarbeten

I början av 1990-talet startade mer omfattande europeiska samarbeten inom transportområdet. Det berodde i hög grad på att Europas fordonsindustri 1986 initierat FoI-programmet PROMETHEUS, med Volvo och Saab Scania som svenska huvudaktörer. Syftet med industrins storsatsning var att skapa framtidens bil och transporter. Det skulle ske tillsammans med underleverantörer och akademiska aktörer och genom att utnyttja modern informationsteknologi.

Inom PROMETHEUS skapades separata projekt för att utveckla olika fordonsfunktioner och förarstödsystem. Körsimulatorn var ett nödvändigt verktyg i utvecklingen, eftersom de alternativa systemkoncepten som togs fram behövde testas innan de fanns som fysiska komponenter och deras effekter under körning utvärderas och jämföras.

I simulatorn var det också möjligt att exponera förarna för exakt samma förhållanden och involvera dem i kritiska situationer, det senare ovärderligt då mycket av arbetet fokuserade på att förbättra trafiksäkerheten genom att utveckla kollisionsundvikande system.

VTI låg redan vid den här tiden i framkant och hade ett gott renommé inom körsimulatorteknik och dess användning i förarbeteendeforskning och systemdesign. Institutet var en av relativt få aktörer som hade en avancerad körsimulator. En annan sådan aktör var Daimler Benz som VTI hade ett mångårigt och givande teknikutbyte med. Ett utbyte som resulterade i att Daimler kopierade den VTI-utvecklade linjära komponenten i rörelsesystemet!

Såldes även till Japan

En verklighetstrogen körupplevelse kräver också korta fördröjningar i det visuella systemet, något som simulatorutvecklarna på VTI tidigt var medvetna om. Då produkter med tillräcklig prestanda inte fanns på marknaden utvecklade VTI ett eget system, vilket även såldes till Japan.

– VTI:s sätt att jobba med egenutvecklad och öppen mjukvara, och att, genom tätt samarbete mellan forskare och teknikutvecklare, styra simulatorutvecklingen utifrån projektens behov gjorde körsimulatorn till en dörröppnare och VTI till en mycket efterfrågad partner i EU-projekten. Genom EU-deltagandet fick utvecklingen av VTI:s körsimulator, och även dess finansiering, en rejäl skjuts. Det var, och har genom alla år varit, svårt att få bidrag till den rena teknikutvecklingen.

Parallellt med PROMETHEUS pågick europeiskt forskningssamarbete rörande utveckling av framtidens vägutformning och trafik. Detta initiativ leddes av väghållare i Europa.

En av få kvinnor

I de första EU-projekten var Lena Nilsson en av få kvinnor, även om de var relativt sett fler inom hennes forskningsområde användarcentrerad utveckling och HMI än inom andra områden. VTI hade till exempel redan tidigt ett nära samarbete med DISCO (!) (lab för simulering och utformning av displayer och kontroller) på BMW, vilket drevs av en kvinna. Antalet kvinnliga forskare i projekten har sedan stadigt ökat.

– Jag kände mig direkt hemma i den internationella forskarkåren. Det hände väl i början att någon trodde att Håkan var Kåres påläggskalv och att jag var den medföljande sekreteraren, men jag har aldrig lidit av det. Skillnaderna och meningsutbytena var nog större mellan de olika kulturerna än mellan könen.

Samarbetet med europeiska kollegor var mycket givande, tycker Lena Nilsson. Arbetskamraterna blev som kompisar och är kanske det som hon saknar allra mest efter pensioneringen.

– Det har varit himla roligt att tack vare EU-satsningarna få se så mycket och få lära känna så många kulturer och människor. Vi hade länge bara fysiska projektmöten, med inslag av sociala aktiviteter, och roterade värdskapet mellan projektdeltagarna. Vi fick alltså uppleva miljön och forskningens förutsättningar på olika industrier, universitet och institut och även testa deras forskningsverktyg och forskningsutrustningar. Min erfarenhet är att samarbetet förbättrades och blev mer prestigelöst när det innehöll gemensam fritid som att besöka sevärdheter, åka skridskor eller kanalbåt, och prova öl.

ViP Driving Simulation Centre

En alldeles speciell roll i Lena Nilssons yrkesliv fick ViP Driving Simulation Centre, det nationella kompetenscentrumet för utveckling och tillämpning av körsimulatormetodik. Efter 20 års forskning om förarbeteende, utformning av förarstödsystem, human factors inom transportområdet och utvärderingsmetodik blev hon dess föreståndare. ViP pågick från 2008 till 2017 och har haft stor betydelse för simulatorverksamheten på VTI och, vilket är Lenas förhoppning, för svenska fordonstillverkare och systemutvecklare.

– ViP innehöll utmaningar men var för mig en mycket positiv och givande erfarenhet att få dela med såväl gamla inarbetade som nya samarbetspartner. Det är nog tämligen unikt, och kanske typiskt svenskt, att konkurrerande företag i en flerårig satsning sitter vid samma bord och samverkar. ViP visade att det är möjligt i ett öppet och prestigelöst samarbetsklimat, och att det finns mycket att vinna på att göra vissa delar av utvecklingen tillsammans.

Sedan pensioneringen har Lena Nilsson fortsatt att jobba på timmar, bland annat med att granska rapporter i rollen som quality manager i det simulator- och HMI-tunga EU-projektet ADAS&ME. Hon har också arbetat med att bedöma projektansökningar. Nu kan hon se tillbaka. Mycket har förändrats sedan de första EU-projekten och den tidens tankar om fordonsutveckling och utformning av förarstödsystem.

– Syftet är i stort sett detsamma, att förmedla information och ge stöd och råd till föraren, samtidigt som siktet idag är tydligt inställt på full automation. Men utvecklingen är inte lätt att överblicka och det blir inte alltid som man tror. På 1990-talet trodde vi att säkerhetsinriktade system skulle introduceras först, men det blev adaptiva farthållare och vägvisningssystem. Och innovativa idéer om att ge information och råd kopplade till hastighet, haptiskt via gaspedalen, föll platt redan när farthållarna blev verklighet.

Stora förändringar sker allt snabbare

Vidareutvecklade versioner av en del av koncepten från före sekelskiftet sjösätts nu av fordonstillverkarna. Rörande verktygen för att nå utvecklingsmålen, simulering och körsimulatorer, har också stora förändringar skett och sker allt snabbare, även på VTI. Dagens fordonsutveckling sker till exempel alltmer modellbaserat, det vill säga med simulering och maskininlärning och AI men utan empiriska studier, berättar Lena Nilsson.

– Kanske är jag gammalmodig, men jag tycker att experiment där verkliga förare kan köra med nya fordonskoncept tidigt i utvecklingsprocessen fortfarande behövs trots, eller kanske just med tanke på, inriktningen mot automatiserad körning. Om inte annat så för att samla in data som underlag till modellutveckling och för verifiering av att framtagna modeller fungerar.

Antalet aktörer med körsimulatorer har ökat dramatiskt, framför allt vad gäller de mindre avancerade. Många simulatorer finns hos industrin som därmed saknar behov av att använda VTI:s. Användningen av virtual reality, där man kör ett verkligt fordon i en simulerad omgivning vinner mark. Idag är även samsimulering möjlig, där flera simulatorer kopplas ihop på ett distribuerat sätt och körs i samma vägmiljö samtidigt för att exempelvis studera samspelet mellan de inkluderade förarna i komplexa situationer.

– Inom de nämnda områdena har VTI duktiga och kompetenta forskare, det vill säga det är arenor som VTI finns på idag, och ska finnas på och bidra till i framtiden!

Virtual Road to the Future (2017, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

*Detta står FoI-projektens förkortningar för:

• BERTIE – Changes in Driver Behaviour due to the Introduction of RTI Systems
• HUSAT – Human Science and Advanced Technology Research Institute
• PROMETHEUS – Programme for a European Traffic with Highest Efficiency and Unprecedented Safety