Logistik och godstransporter
Logistik är en central funktion som möjliggör ett fungerande samhälle, stärker näringslivets konkurrenskraft och bidrar till Sveriges roll på den globala arenan.
Logistik syftar i grunden till att säkerställa att rätt produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det gör logistik till en nyckelfunktion som är avgörande för att samhällen ska fungera, för ett konkurrenskraftigt näringsliv och för Sveriges globala position.
Logistikforskningen är mer än bara transporter
Logistik innebär att planera, styra och samordna aktiviteter och aktörer i materialflöden, tillsammans med tillhörande informations- och finansiella flöden. Godstransporter är själva förflyttningen av gods, men logistik omfattar betydligt mer. Den innefattar både operativa delar, som lager, omlastning och orderhantering och strategiska aspekter, såsom utformning av försörjningskedjor och samverkan mellan aktörer.
Forskningen fokuserar på att utveckla och implementera konkurrenskraftiga, effektiva, resilienta och hållbara logistik- och godstransportlösningar. Den belyser också hur samhällstrender, ny teknik och politiska beslut påverkar aktörer involverade i logistik- och godstransport.
Vi utgår ofta från aktörerna i godssystemet: varuägare inom industri och handel som skapar efterfrågan på godstransporter, transport- och logistikföretag som förflyttar material och produkter, samt infrastruktursaktörer som tillhandahåller farleder, vägar, järnvägar och terminaler.
Vår forskning är indelad i fem inriktningar
Varuägare såväl som transport- och logistikföretag fattar beslut som påverkar godstransporterna och därmed de transportrelaterade utsläppen. Det handlar om beslut kring försörjningskedjans utformning såväl som trafikslagsval, ruttupplägg och drivmedelsval.
Lösningar för minskad klimatpåverkan är kontextberoende då olika branscher och varugrupper har olika förutsättningar avseende logistik.
Vidare så har olika regioner olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur, avstånd till terminaler, hamnar, etc.
Samhällsnyttan
Inriktningen Fossilfria logistiklösningar syftar till att öka kunskapen om hur åtgärder för omställningen till fossilfrihet påverkar aktörer i godstransportsystemet men också hur dessa aktörer kan vara med och driva åtgärdsförslag.
Resiliens har blivit ett centralt begrepp inom både samhället och forskning. Det handlar om en inneboende förmåga hos exempelvis organisationer, försörjningskedjor eller godstransportsystem att
- förbereda sig inför större störningar
- motstå påverkan under störningen
- återhämta sig efteråt
- återgå till normal drift eller ett mer önskvärt tillstånd – snabbt och kostnadseffektivt
Coronapandemin som drabbade världen 2020 blev en väckarklocka för hur sårbara vi är för oväntade händelser. Förutom framtida pandemier och en förvärrad klimatkris ser vi ökande geopolitiska spänningar och ett pågående krig i Europa, samt en växande organiserad brottslighet, både fysiskt och online.
Samhällsnyttan
Fungerande godstransporter är avgörande för vårt samhälle och spelar en central roll när vi utsätts för påfrestningar. Inriktningen Resiliens i godstransportsystemet syftar till att förstå hur godstransportsystemet påverkas av kriser och störningar, samt hur resiliens i försörjningskedjor, transporter och infrastruktur kan byggas upp.
Transport- och logistikföretag har länge fokuserat på att förbättra transporteffektiviteten, eftersom åtgärder som ökar resursutnyttjandet ofta har positiva effekter både ekonomiskt och miljömässigt.
Flera studier har dock visat att det finns en betydande outnyttjad kapacitet inom transportsektorn. Samtidigt finns det brister i statistiska underlag och osäkerheter kring hur mycket av denna teoretiska överkapacitet som faktiskt kan användas i praktiken. Förutsättningarna för att uppnå högt resursutnyttjande varierar dessutom kraftigt mellan olika trafikslag och varugrupper.
Samhällsnyttan
Inriktningen Långsiktig transport- och energieffektivitet syftar till att öka effektiviteten i godstransportsystemet genom att utveckla och utvärdera förbättringsförslag.
En ökad cirkularitet är tänkt att resultera i en minskad konsumtion av nyproducerade varor, vilket borde innebära en minskad omfattning av transporter till detaljhandeln och en ökad omfattning av transporter kopplat till de cirkulära flödena.
En av många utmaningar kopplat till cirkulär ekonomi är att få ekvationen att gå ihop då produkter och material som säljs i ett cirkulärt system ofta har ett lägre pris än nyproducerade produkter och jungfruliga råvaror samtidigt som det är kostsamt att samla in, hantera och förädla uttjänta eller använda produkter och material. Det gäller därmed att hålla kostnaderna i försörjningskedjan nere såväl som att skapa förutsättningar för en avsättningsmarknad och då är logistik av central betydelse.
Samhällsnyttan
Syftet med inriktningen Cirkulär logistik är att utveckla och utvärdera transport- och logistiklösningar som möjliggör för en ökad cirkularitet men också öka förståelsen för hur en övergång till en cirkulär ekonomi påverkar efterfrågan på godstransporter.
För att möta behoven av godstransporter i städerna är det viktigt att ha en klar bild av dagens efterfrågan, utbud samt den tekniska och affärsmässiga utvecklingen.
Efterfrågan på varuleveranser i städer ökar snabbt, särskilt på grund av den växande e-handeln. I framtiden kan varuleveranser i städer i större utsträckning ske med små elektrifierade och självkörande leveransfordon. Kommersiella drönare ökar snabbt i antal och bedöms redan vara många gånger fler än flygplan internationellt sett.
Samhällsnyttan
Inriktningen Urban logistik, e-handel och stadens godstransporter syftar till att utveckla och utvärdera hållbara logistiklösningar för städer, såsom affärsmodeller för samordnad varudistribution och emissionsfria transportlösningar som cyklar. Dessutom syftar den till att ta fram beslutsunderlag för företag, kommuner och offentlig-privata samarbeten.