Vinterväg & klimat
Forskningsinriktningen Vinterväg och klimat vid VTI fokuserar på vinterväghållning och klimatets påverkan på vägar och transporter under vinterhalvåret.
Forskningen på inriktningen Vinterväg och klimat handlar om hur vinterväghållning ska utföras och vilka effekter olika åtgärder har. Målet är att bidra till framkomliga och säkra vägar för olika trafikslag under vintern.
Forskning för säkra och framkomliga vägar vintertid
Vi studerar bland annat hur vädret förändras och hur detta påverkar vinterväghållningen. Arbetet omfattar även mätning av restsalt för att bedöma när nya åtgärder behövs för att minska risken för halka och isbildning. Forskningen undersöker också vilket salt och vilka saltmängder som är bäst lämpade vid olika väderförhållanden på gång- och cykelbanor.
Ett annat fokusområde är hur klimatet kan förändras över tid och vad det innebär för drift och underhåll av vägar.
Forskningen omfattar vinterväghållning som vinterdrift i form av plogning, saltning och sandning i kombination med kravställning, praktiska tester och modellering. Fokus ligger på hur vinterväghållning kan påverka främst framkomlighet och trafiksäkerhet.
Arbetet omfattar även både historiska klimatdata och framtidsscenarier för att förstå hur vädermönster och vägförhållanden kan förändras över tid.
Hur kan resultaten användas?
Forskningsresultaten kan användas för att utveckla:
- beslutstöd för vinterdrift
- prognosstyrd vinterväghållning
- regelverk och kravställning
- arbetsmodeller för trafiksäkerhet och framkomlighet vintertid
- metoder för effektivare användning av salt och resurser
Kunskapen används av väghållare, entreprenörer, kommuner och myndigheter för att planera och genomföra vinterväghållning på ett mer träffsäkert och effektivt sätt.
Utveckling och framtida behov
Forskningen inom vinterväghållning påverkas av utvecklingen inom teknik, dataanalys och klimatförändringar.
Fordonsdata har potential att användas för att utvärdera och vidareutveckla metoder för drift och underhåll av vintervägar. Forskarna arbetar även med nya metoder för att styra vinterdrift med hjälp av positionering och väderprognoser.
Klimatförändringar kan påverka behovet av vinterväghållning på olika sätt i olika delar av Sverige. Förändringar i klimat och väderförhållanden kan också påverka hur vinterdriften behöver planeras och genomföras över tid.
Utvecklingen av självkörande fordon kan dessutom påverka användandet och slitaget på vägarna, vilket kan ställa nya krav på framtidens vinterväghållning och vägunderhåll.
Datadriven och prognosstyrd vinterdrift
VTI arbetar även med utveckling av mer dynamiska och datadrivna arbetssätt inom vinterväghållning.
Exempel är prognosstyrd vinterväghållning där saltfordon kan anpassa både plats och mängd utifrån aktuell väderprognos och vägförhållande.
Vi vidareutvecklar även regelverk för vinterväghållning.
Sammanfattning
Vinterväg och klimat är en inriktning under forskningsområdet Drift och underhåll vid VTI. Här forskar man om vinterväghållning och klimatets påverkan på vägar och väglag.
Forskningen innefattar vinterväghållning och vägklimat med koppling till plogning, saltning, sandning och friktion. Väder- och klimatdata används ofta i forskningen tillsamans med modeller som till exempel Vintermodellen.
Resultaten kan användas i beslutstödsmodeller, kravställning och utveckling av framtidens vinterväghållning.
Kompetenser och arbetssätt
Forskningsområdet kombinerar flera olika kompetenser och metoder, bland annat:
- klimatologi
- statistik
- mätteknik
- dataanalys
- modellering och simulering
- praktiska försök både i fält och labb
Forskningen bedrivs genom analyser av insamlade data, simuleringar, laboratorieförsök och praktiska tester i fält.
Samverkan
Forskning på VTI sker i samarbete med andra forskningsaktörer, entreprenörer, kommuner och myndigheter både nationellt och internationellt.
Vanliga finansiärer och samarbetspartners är bland annat:
- Trafikverket
- Vinnova
- CEDR
- Företag och branschorganisationer
Ett urval av projekt inom forskningsinriktningen
Vinterväghållning i ett föränderligt klimat
Projektet analyserar historiska och framtida förändringar i vägklimatet och hur dessa påverkar vinterväghållning och väglag.
Resultaten visar hur klimatets förändring kommer att påverka hur vinterväghållningen kommer att påverkas med flyttade klimatzoner, ändrade luft- och vägytetemperaturer och ett förändrat nederbördsmönster under vinterhalvåret.
Vintermodellen
Sedan 2001 har VTI utvecklat Vintermodellen, ett system som gör det möjligt att beräkna och värdera de väsentligaste konsekvenserna för trafikanter, väghållare och samhället av olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen.
Modellen simulerar hur väglaget förändras timme för timme under en vinter utifrån väderdata, trafik och vinteråtgärder.
Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning
Projektet har pågått sen 2016 i olika faser. Vinterväghållningens uppgift är att se till att vägar är tillräckligt framkomliga och säkra att åka på. Rent praktiskt innebär detta att med hjälp av plogning, sand- och saltspridning hålla vägarna tillräckligt snö- och isfria enligt de gällande reglerna.
Åkkvalitét på vinterväglag
Genom att använda kunskapen som finns om ojämnheter, vibrationer och buller på vägar med barmark kan nya tillståndsmått utvecklas som kan vara gällande för vintervägar och de effekter som uppstår när man kör på vägar som har en beläggning av snö och is.
MORS - Modellering av restsalt
Ett nordiskt forskningssamarbete inom NordFoU som syftade till att uppnå ett operationellt verktyg som beskriver den förväntade utvecklingen av saltmängden på vägytan utifrån tillgänglig information om de faktorer som påverkar nedbrytningen.
Deltagande länder var förutom Sverige även Danmark, Norge och Island.
Effektivare vinterväghållning
Vinterväghållningen kostar årligen ca 2 miljarder. Ett bra uppföljningsverktyg för hur dessa pengar fördelas och hur de används saknas idag. Med ny teknik går det att optimera vinterväghållningen och med en mer effektiv vinterväghållning minskas även samhällskostnaderna. Projektet ska ta fram ett underlag för nya regler för att få en effektivare vinterväghållning.