Psykologi blev ingången till transportforskning

Studier i psykologi och till viss del även filosofi med två examina i Storbritannien. Det blev inledningen till att senare satsa på transportforskning för Sonja Forward, forskningsledare på VTI. Nyfikenhet på människans natur har lett till ny kunskap och ett kraftfullt nätverk.

– Jag är intresserad av vad som påverkar vårt beteende och hur vi kan utveckla ett bättre beteende som också är mindre själviskt? Ett tag tänkte jag bli klinisk psykolog, eftersom behandling av psykisk ohälsa är ett viktigt och intressant område.

Efter en tid som på ett brittiskt dagcenter blev hon mer och mer intresserad av forskning. Detta ledde sedan till att hon fick en tjänst vid universitetet i Leeds, Institute for Transport Studies. Det var första gången som hon blev medveten om att psykologi också ingick i transportforskningen.

– Det var 1992 och spännande, för då insåg jag hur mycket psykologi kan bidra med. Som nybliven transportforskare deltog jag i två EU-projekt och jobbade därmed internationellt från allra första början och det har jag fortsatt med i princip hela tiden.

Jobba tvärvetenskapligt, för att förstå hur psykologi kan samverka med andra discipliner är väldigt intressant. Men rent allmänt är drivkraften att förbättra trafiksäkerheten och att öka det hållbara resandet, menar Sonja Forward som nu kan blicka tillbaka på ett mångfacetterat arbetsliv. Hon har haft många järn i elden.

– Det är smickrande vad som står vid en sökning på ChatGPT. Jag är efterfrågad och blir ofta inbjuden som talare till många konferenser, något som jag hoppas kan påverka ännu mer.

Det har varit och är stor efterfrågan på den manual hon har tagit fram i ett EU projekt. Syftet med manualen var att förse kampanjmakare med ett utförligt och användbart verktyg för utformning, genomförande och utvärdering av trafiksäkerhetskampanjer. Hon vet inte hur många föredrag hon hållit om det, men det har blivit många. Ett annat område som hon arbetat intensivt med är förarutbildningar, både i Sverige och utomlands. Hennes fokus är då medvetna felhandlingar vilket också var ämnet för hennes avhandling.

– Beteendevetenskap med fokus på både trafiksäkerhet och hållbart resande är något som hon jobbat parallellt med under alla år. Det första EU-projektet handlade om fotgängares tillgänglighet och säkerhet. Det var tidigare två olika spår men som nu mer och mer sammanfogas. Trots det finns det fortfarande planering som syftar till att öka säkerheten men som tyvärr gör det svårare att både gå och cykla.

– Jag skulle vilja se fler med vår psykologbakgrund på VTI. Det vore bra att satsa mer på socialpsykologi och pedagogik. Det finns så många områden där det inte finns någon ersättare för när jag slutar. Tyvärr är Trafikverket inte speciellt intresserat av att stödja forskning på trafikanter utan har fokus på fordon och infrastruktur. Under senare år har det varit svårt att få anslag därifrån för den här typen av forskning, säger hon.

Trots detta har hon aldrig varit undersysselsatt, snarare tvärtom. Fler borde se de positiva fördelarna med social marknadsföring, som handlar om att påverka människors beteenden och attityder till förmån för samhället, individer och miljön. Det vill säga att sälja in trafiksäkerhet och det hållbara resandet bättre än det sker nu.

Många tänker inte på att ändra sitt beteende så länge de tycker att det fungerar, till exempel att köra och samtidigt tala i mobilen, det såg hon så sent som i morse. Hon talar sig varm för sparsam körning, en körteknik som minskar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Det sänker även stressnivån, eftersom det innebär lägre hastighet och mer planerad körning med längre avstånd mellan fordonen.

– Tyvärr hör jag numera argument i motsatt riktning, sådana som pläderar för att höga hastigheter gör körningen behaglig. Jag pratar gärna om och diskuterar sådana frågor. Jag ställer alltid upp när journalister ringer, om jag har något att säga i ämnet. Kanske någon hör något som får den att tänka till, menar hon.

Fortfarande är det många som inte håller hastighetshetbegränsningen. Svenskarna är dåliga på det, däremot när det gäller alkohol, är det mycket mer restriktivt.

Det är angeläget att jobba internationellt, även utanför EU, för VTI har så mycket att erbjuda, enligt Sonja Forward. AfroSAFE heter ett EU-projekt, ett samarbete mellan forskningsinstitut och universitet i Sverige, Norge, Danmark och Nederländerna samt Ghana, Tanzania och Zambia. Sonja Forward leder ett av arbetspaketen om trafikanters beteende. Målet är att de afrikanska länderna ska bli självgående och få ner antalet trafikolyckor, vilket hon ser som moraliskt angeläget.

– Vi måste dela med oss, och det är otroligt vad de har för utmaningar.

Förutom projektarbetet har forskarna spridit kunskapen med hjälp av tre olika konferenser som alltid inleds med två dagars utbildning.

– Vi har mött ministrar, poliser och media i Zambia. Vår kunskap har tagits emot positivt och varit efterfrågad, nu får vi se vad som händer.

Sonja Forward är president för europeiska nätverket Humanist – Virtual centre of excellence, ett bra nätverk med många psykologer. Humanist har också ett samarbete med andra Europeiska nätverk vilket ökar genomslagskraften. Hon är ordförande i FOT, Fotgängarnas förening och medredaktör för den vetenskapliga tidskriften Traffic Safety Research.

Fritiden är också full av aktiviteter.

– Jag är den som alltid har mycket på gång. Vi har en stor trädgård med rabatter och grönsaksodlingar och litet växthus med tomater, auberginer och meloner. Det tar mycket tid så här års. Jag har inte tråkigt och rör mig mycket.

Text: Gunilla Rech