Projekt synar konkurrensen på svenska bussmarknaden

Hur ska konkurrensen på den svenska bussmarknaden förbättras och de många överprövningarna bli färre? Den frågan står i centrum för ett nytt K2-projekt där forskare på VTI samarbetar med Linköpings universitet och Karlstads universitet.

Bakgrunden till projektet Resan till sund konkurrens för busstransporter: marknadsstrukturer, affärsmodeller och överprövningar är att både beställare och utförare har fått svårare att navigera i marknaden för busstransporter. Många tilldelningar överprövas, prisanbuden uppfattas inte avspegla kvaliteten och lönsamheten uppges i många fall vara ohållbart låg.

Allt detta försämrar konkurrensen och går emot grundtanken med avreglering och upphandlingar: att skapa incitament för innovationer och effektiviseringar. Kort sagt, att skapa mer nytta för pengarna.

– Svag konkurrens ökar risken för ”mätta” leverantörer och otillåtna samarbeten. Osund konkurrens premierar fel strategier och leverantörer och sätter fokus på spekulation och att prisa in sig på marknaden, säger projektledaren Ivan Ridderstedt, samhällsekonom på VTI.

Det nya projektet ska öka kunskapen om hur kollektivtrafikmyndigheter kan utveckla arbetssätt och upphandlingar för att främja sund konkurrens. Detta definieras som en konkurrenssituation där många utförare sporras att långsiktigt utveckla och effektivisera arbetet, i linje med beställarnas mål.

Särskilt fokus kommer att läggas vid hur beställare kan hantera heterogena marknader med både stora och små företag samt olika finansierings- och affärsmodeller. Även risken för, och orsakerna till, överprövningar blir en viktig fråga.

– Överprövningar ökar de redan höga administrativa kostnaderna vid upphandlingar. Vi ska undersöka om det går att göra upphandlingarna enklare och tydligare eller utforma dem på annat sätt för att minska den här risken.

Ivan Ridderstedt tillägger att frågorna kring konkurrens ofta handlar om avvägningar och balans mellan olika intressen. Ett exempel är pris kontra kvalitet. När olika marknader avreglerades räckte det kanske med att få in nya aktörer och ”skaka om” gamla strukturer, men sedan dess har utmaningarna blivit mer komplicerade.

– Själv tror jag mycket på att sänka hindren för att delta i offentliga upphandlingar och att beställarna premierar sund konkurrens med välriktade drivkrafter, säger han.

Projektet, där en doktorand också kommer att anställas, startade i januari och ska vara slutfört vid utgången av 2028. Till arbetet är också en referensgrupp knuten med representanter för både stora och små kollektrafikmyndigheter och bussoperatörer.

K2, Nationellt kompetenscentrum för kollektiv mobilitet, och utförande parter finansierar forskningen med totalt sju miljoner kronor.

Läs mer: K2:s hemsida

Läs mer: Så kan konkurrensen i kollektivtrafiken förbättras (artikel)

Bred forskning om konkurrens på VTI

Det nya K2-projektet är ett exempel på den breda forskning kring upphandlingar och konkurrens som bedrivs på VTI.

I ett annat, nyligen avslutat, projekt studerade Ivan Ridderstedt offentliga upphandlingar av anläggningsarbeten. Granskningen visar att upphandlingar av anläggningsarbeten får två anbud färre än andra offentliga upphandlingar generellt och att en stor andel endast får ett eller ett par anbud.

Konkurrensen är dessutom större om kommunernas ramavtal än om separata entreprenadkontrakt. Det är också stor skillnad i antalet anbud mellan olika kommuner samtidigt som Trafikverket har en mycket hög marknadskoncentration i upphandlingar av drift och underhåll. Trafikverkets kontrakt blir också allt större med tiden.

– Konkurrens och nytta för pengarna inom offentlig upphandling, är forskningsfrågor som VTI har arbetat med länge. Det finns en tradition att bevaka och undersöka det här området, säger Ivan Ridderstedt.

– Ett annat exempel är forskningen om upphandlingar av järnvägsunderhåll. Detta för att förbättra effektiviteten, kostnadskontrollen och tågtrafikens punktlighet.

Läs rapporten: Konkurrens i offentlig upphandling av anläggningsarbete: Antal anbud, företagens storlek och marknadskoncentration