Underhåll av cykelvägar underlättar hållbart resande

Drift och underhåll av cykelvägar påverkar inte bara cyklisternas säkerhet. De har även stor betydelse för åkkomforten och för valet av cykeln som färdsätt. Goda möjligheter till säker och bekväm cykling är ett viktigt led i vägen mot det hållbara resandet.

Av alla allvarligt skadade cyklister har åtta av tio skadats i en singelolycka. Mycket kan kopplas till drift och underhåll, såsom halka på vinterväglag men även på grus. Gruset i sig innebär inte bara en säkerhetsrisk, utan försämrar komforten för cyklisten och kan i vissa fall orsaka punktering.

– Man ser nu att kommuner börjar sopa bort grus tidigare på våren. Det är sådant som har varit viktigt för mig i min forskning. Jag brinner för den tillämpade forskningen, att den ska göra någon nytta i verkligheten, säger forskningsledaren Anna Niska som jobbar med cykelfrågor på VTI.

Utvecklingen av drift och underhåll av cykelvägar är ett ständigt pågående arbete, och det finns idag inget klart svar på hur det bäst görs.

Den största utvecklingen hittills är sopsaltningen som började utvärderas i Anna Niskas doktorandprojekt för 25 år sedan. Metoden används idag i över 30 kommuner och har fått bra respons. Sopsaltning gör det möjligt att även under vintern få barmark på cykelvägarna, vilket underlättar för cyklisterna att ta sig fram. För att sprida kunskap om sopsaltning har en handbok tagits fram som innehåller värdefull information både för den som vill börja tillämpa metoden och för den som redan använder sig av sopsaltning.

Forskare från VTI har, tillsammans med Ramboll RST, i ett nyligen avslutat projekt undersökt kravställningen på nylagda cykelbanor. Idag är kraven på cykelvägar desamma som för bilvägar, vilket inte är optimalt då cyklister påverkas mer än bilister av mindre ojämnheter i vägen. Detta innebär att man kan bygga en cykelväg som känns ojämn att cykla på men som ändå uppfyller alla uppställda krav.

Syftet med projektet har varit att ta fram ett nytt jämnhetsmått som tar bättre hänsyn till cyklistens åkkomfort och som ska kunna användas i stället för de mått som används idag. Utöver kravet på åkkomfort har projektet varit intressant även ur ett underhållsperspektiv eftersom ett nytt mått kan bidra till att identifiera ytor som är skadade och i behov av underhållsåtgärder.

– Jag hoppas på att få en fortsättning på detta projekt kopplat till drift och underhåll, så att kravställningen för cykelvägar i större utsträckning utgår ifrån cyklisternas, snarare än bilisternas, behov, säger Anna Niska.
Trafikverket har finansierat projektet som har pågått i fyra år och avslutades i maj.

Text: Josefine Öhman

Fotnot: Den här artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 3-2025