Beskattning av förmånsbilar ökar totala bilinnehavet

Den förmånliga beskattningen av förmånsbilar ökar bilinnehavet bland svenska hushåll. Det leder med stor sannolikhet till ökat bilåkande och i värsta fall även ökade utsläpp. Det framgår av en ny studie från VTI.

Med utgångspunkt i de svenska befolknings- och bilregistren granskar Maria Börjesson, professor i nationalekonomi, i artikeln "The impact of company cars on car ownership" hur förmånsbilsbeskattningen påverkar innehavet av bil. Genom att studera hushållen över tid, både när de får och mister förmånsbilen, särskiljs effekten av beskattningen från andra tänkbara faktorer, som bilintresse och hög inkomst

En förmånsbil ökar sannolikheten för att ett singelhushåll, med eller utan barn, har minst en bil med 38 procent. För ett parhushåll, med eller utan barn, ökar sannolikheten med 14 procent. Dessutom ökar en förmånsbil sannolikheten att parhushåll, som annars bara skulle haft en bil, skaffar sig två bilar. Ungefär 25 procent av alla parhushåll som har en förmånsbil har två bilar men skulle annars bara haft en bil.

- Omräknat motsvarar det 80000 extra bilar. Det är en mycket tydlig och klar effekt, säger Maria Börjesson som är mest förvånad över att effekten är så stor för ensamhushåll.

Tidigare resevaneundersökningar har visat att förmånsbilar till 80 procent används privat, vilket indikerar att det ökade bilinnehavet även medför större bilkörande totalt. Om även utsläppen ökar är mer osäkert. I studien skriver Maria Börjesson att ökat bilanvändande kan leda till större utsläpp, men att antalet elbilar gör den slutsatsen osäker.

- Utvecklingen bland förmånsbilarna är ganska spretig. Elbilarna blir fler, men förmånsbilarna är också större och tyngre. Just klimatpåverkan är något vi ska studera i en kommande studie, säger hon.

Oavsett miljöpåverkan menar forskarna att nuvarande förmånsbilsbeskattning innebär omfattande välfärdsförluster. Med det menas att resursanvändningen totalt sett i samhället blir ineffektiv då skattelättnaderna ökar konsumtionen av bilar relativt andra varor och tjänster. Studien mynnar ut i en rekommendation att förmånsbilsbeskattningen blir mindre förmånlig relativt en privatägd eller privat-leasad bil.

- I många sammanhang sägs det att vi bör köra mindre bil, och samtidigt har vi regler som gör bilresande mer förmånligt för vissa grupper. Jag tycker det är jättekonstigt att det inte diskuteras mer, säger Maria Börjesson.

- Dessutom slår reglerna väldigt skevt när det gäller kön och inkomster. 80 procent av alla förmånsbilar körs av män, som dessutom ofta har högre inkomster.

Ett motiv för att tillåta privat användning av företagets bil, mot att denna förmån beskattas, är att det ökar resursutnyttjandet genom att låta privatpersoner och företag dela på en bil. Det argumentet blir dock mindre giltigt när en så stor del av användandet är rent privat, och förmånsbilarna till stor del används som en löneförmån.

Maria Börjesson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid VTI och Linköpings universitet. Medförfattare är Christopher Roberts, konsult vid företaget WSP. Studien är finansierad av Trafikverket och ingår i ett större projekt om tjänstebilar.

Text: Mikael Sönne

The impact of company cars on car ownership (2023) Länk till annan webbplats.