VTI rekommenderar bredd på cykelbanor

Cykelbana.

Foto: Hejdlösa bilder/VTI

Cykelbanan behöver vara minst 2,5 meter bred för att fungera både för cyklisten och att drift och underhåll ska bli effektivt. Det är en av flera rekommendationer VTI lämnar i en rapport till Transportstyrelsen i samband med dess regeringsuppdrag att analysera regelfrågor så att andelen som reser med cykel kan öka.

VTI:s uppdrag var att analysera cyklisternas utrymmesbehov i olika trafiksituationer med beaktande av framkomlighet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och upplevd trygghet. I dag finns det inga regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Att ta fram rekommendationer och kontrollera efterlevnaden är i stället upp till varje väghållare, det vill säga kommunerna, Trafikverket och landets enskilda väghållare.

Studien ger förslag på vilka bredder som är lämpliga i olika trafiksituationer för cykelbanor och cykelfält. Det kan handla om möjlighet till möten, omkörningar, om även lastcyklar ska fram samt trygga avstånd till sidohinder. Det kan också bero på trafiksituationen där högre trafikflöden kräver ett större cykelutrymme.

– Förutom litteraturstudier och enkäter omfattar studien flera parametrar kopplade till resultaten från det experiment jag gjorde inom ramen för mitt examensjobb på KTH, säger forskningsingenjör Johan Egeskog som är en av dem har arbetat med rapporten.

I studien ingår även en ansats för bedömning av utrymmesbehovet vid högre flöden med hjälp av en speciell modellstruktur. Förslaget för modellstruktur förklarar vilka parametrar som behöver vara kända för att kunna dra slutsatser om framkomligheten på en viss typ av cykelbana. Det kan handla om trafikantflödens påverkan på framkomligheten, exempelvis för att kunna bedöma möjligheten till omkörningar på en dubbelriktad cykelbana. En annan parameter är cyklistpopulationens sammansättning, exempelvis för att kunna veta hur snabbt olika cyklister kör i och med att långsamma cyklister utgör ett hinder för snabbare cyklister. En tredje kan vara infrastrukturens utformning, bland annat bredder, lutningar i backar och kurvors utformning, men även avstånd till sidohinder. Det vill säga sådant som gör det lättare eller svårare för en cyklist att cykla om en annan.

Utifrån studierna har VTI sammanställt minimibredder för olika behov och situationer, allt från den smalaste till den bredaste varianten. En enkelriktad cykelbana för en vanlig cyklist behöver en bana som är minst 0,95 meter bred, medan det behövs en bredd på minst 3,5 meter för en dubbelriktad cykelbana med plats för två lastcyklar bredvid varandra. Oavsett trafiksituationen finns en fördel med att anlägga cykelbanor som är minst 2,5 meter breda – annars blir drift och underhåll mindre effektivt och riskerar att bli mer kostsamt.

– Våra resultat stämmer i många fall ganska bra överens med tidigare designmanualer som finns på lokal nivå. Jag hade däremot inte förväntat mig att cykelbanorna kunde vara så pass smala. Värt att poängtera är dock att resultaten beskriver teoretiska minstabredder, så de bör inte tolkas som en representation av hög standard på cykelbanor. Mer långtgående slutsatser går nog inte att dra innan bredderna är utprovade i praktiken, säger Johan Egeskog.

– I många fall är cykelbanorna för smala jämfört med våra resultat, men i vissa fall finns det också förklaringar till varför det är så. Motivet är att cyklisterna värderar ett sammanhängande nät av separat cykelinfrastruktur högt och då kan en smalare cykelbana ses som en acceptabel kompromiss på kortare sträckor, säger forskningsledare Anna Niska som ansvarat för projektet.

Det saknas ofta en tydlig koppling mellan rekommenderade bredder och den dimensionerade trafiksituationen även på nyanlagda cykelbanor. Det visar de genomgångna litteraturstudierna, både i Sverige och de övriga studerade länderna Norge, Danmark, Finland och Nederländerna.

– Vi har inte identifierat några länder som använt sig av lagstiftning för att upprätthålla en viss bredd på cykelbanor. Här spelar vikten av det sammanhängande nätverket en stor roll. Nederländerna, som har en stark cykelkultur och ofta lyfts fram som ett föregångsland, låter sina utformningsriktlinjer för cykel väga tungt i beslutfattandet utan att lagstiftning krävs, säger Johan Egeskog.

Cyklisters utrymmesbehov: Kunskapsunderlag till rekommendationer Länk till annan webbplats.
för utformning (2023, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.