Potential och utmaningar för framtidens cykling

Utbyggd infrastruktur och ny lagstiftning, men också förändrade normer och politiker som tar frågan på riktigt allvar. Det är några förändringar som behövs för att utveckla cyklingen i Sverige ytterligare. På sikt är potentialen enorm både för att skapa nya jobb och ett mer hållbart samhälle.

Cyklingens roll för Sverige och Europa diskuterades vid en paneldebatt på Forum Vätternrundans sista dag fredagen 16/6. Samtliga deltagare – forskare, företrädare för organisationer, samhälle och näringsliv – var överens om cyklingens stora roll för att skapa nya arbetstillfällen, öka turismen och minska koldioxidutsläpp och klimatpåverkan.

Cykling är bra både för jobben, hälsan och miljön, kort sagt. I ett förinspelat inspirationstal framhöll Belgiens vice statsminister och mobilitetsminister Mr Georges Gilkinet betydelsen för den personliga hälsan och beskrev cykling som ”snabbaste vägen till lycka”.

– Cyklingen har en enorm inneboende kraft och utvecklingspotential. Och så finns det nästan inget roligare än att cykla, det är ett fantastiskt sätt att förflytta sig på, sade Tomas Svensson, VTI:s generaldirektör, som både inledde och sammanfattade debatten.

Tony Grimaldi, ordförande för branschorganisationen CIE och VD Cycleurope, hävdade att svensk cykelindustri mår bra – och bland annat tar hem produktion från andra länder – men att Sverige som cykelland riskerar att halka efter andra länder. I Europa går utvecklingen snabbt, men svenska politiker tar inte frågan på tillräckligt allvar och alltför lite pengar satsas på trygg och säker infrastruktur. Det är den allra viktigaste faktorn för ökad cykling, och tio procent av alla infrastrukturinvesteringar borde gå till cykling, argumenterade han.

Anna Niska, föreståndare för Cykelcentrum, framhöll att också normerna behöver förändras. Bättre infrastruktur är viktigt, men det räcker inte med det.

– Vi behöver jobba med normer också, och inte minst föräldrarnas inställning till barnens cykling. Många skjutsar sina barn till och från skolan för att de är oroliga för trafiken och risken för olyckor. Allt skjutsande ökar trafiken runt skolorna och det blir en ond cirkel, sade Anna Niska och framhöll att många barn kan cykla själva tidigare än man kanske tror.

Henk Swarttouw, ordförande för European Cyclists Federation, lyfte fram att det i äldre stadskärnor ofta är svårt att bygga nya cykelbanor och på andra sätt förändra befintlig infrastruktur. Då kan ändrad lagstiftning och sänkta hastighetsgränser vara ett sätt att underlätta för cyklisterna. Ju mindre skillnaden i hastighet blir mellan olika trafikslag, desto lättare blir det också att cykla.

I paneldiskussionen deltog även Helena Stigson, forskningsansvarig Folksam, Nils Paul, expert infrastruktur Svenskt Näringsliv, Roger Altsäter, VD Göta kanalbolag och styrelseordförande Vätternrundan, samt Jones Karlström, vice föreståndare för Cykelcentrum. I en efterföljande politikerpanel deltog också riksdagspolitikerna Oskar Svärd (M), Patrik Jönsson (SD) och Daniel Helldén (MP).