Gatustädning åtgärd mot mikroplaster – men också källa

Situationen är komplex visar forskningsrapporten från VTI. Gatustädning samlar in grövre fraktioner av mikroplast men har problem att ta upp de finare. Samtidigt tyder mycket på att plastborstarna själva bidrar till att mikroplaster hamnar i miljön.

Street sweeping – A source to, or measure against, microplastic emissions? Så heter VTI-rapporten framtagen av seniora forskaren Mats Gustafsson, forskningsassistent Maria Polukarova, seniora forskaren Göran Blomqvist, forskaren Ida Järlskog och professor Yvonne Andersson-Sköld.

Studien fokuserar på hur gatustädning lyckas med att minska utsläppen av däckslitagepartiklar i form av mikroplaster. Forskarna har även undersökt själva gatustädningen eftersom den ofta sker med plastborstar.
Mikroplaster bedöms idag vara ett globalt miljöproblem. Vägtrafiken är en av de största utsläppskällorna där mikroplasterna huvudsakligen kommer från däckslitage. Mikroplasterna sprider sig sedan till mark, luft och vatten.

– Många studier pekar på att mikroplasterna har negativa effekter på till exempel vattenlevande organismer, men resultaten spretar och det behövs mer studier kring effekter. Plaster och däckpartiklar innehåller ett stort antal potentiellt toxiska ämnen, som man inte vill ska spridas i naturen, säger Mats Gustafsson.

Studien tyder på att städmaskiner kan vara effektiva för att ta upp mikroplast men även på att de kan vara en nettokälla. Forskningsinsatsen har skett i nära samarbete med Karlstads kommun som även genomfört den vårsopning forskarna har analyserat på upptag och spridning av mikroplaster. Städningen skedde med en maskin med vakuumsug och en mekanisk sopmaskin, en så kallad elevator.

För att provta det damm som finns på vägytan har VTI utvecklat en speciell provtagare: Wet Dust Sampler II. Metoden går ut på att högtryckstvätta en liten cirkelformad yta med destillerat vatten som sedan blir överförd till en provflaska med hjälp av tryckluft. Proverna har därefter blivit analyserade med avseende på mikroplastinnehåll.

Båda maskinerna minskade mängden gummirelaterade polymerer på vägytan medan endast elevatormaskinen klarade att minska mängden plastrelaterade polymerer.

Städmaskinerna tog framför allt upp det grövre materialet medan det finare blev kvar på vägytan. Analyser med elektronmikroskop av dammproverna visade att mineralpartiklar dominerade innehållet, men de näst vanligaste partiklarna var däck- och bitumenpartiklar.

Vid vårsopningen var mängden mikroplast på vägytan större efter sopningen än före, enligt Karlstadsförsöken. Det tyder på att intensiv och upprepad städning med plastborstar kan medföra nettoemissioner av mikroplast. Om slitaget av borstar i Karlstad skalas upp till att gälla alla Sveriges kommuner, så skulle det motsvara omkring 20 ton plast per år. Mats Gustafsson är inte förvånad.

– Vi vet ju att borstarna slits, så det är inte oväntat att vi hittar plast som kan kopplas till detta slitage, men det hade varit bra om vi också kunnat visa att det mesta samlas upp av maskinerna själva.

I studien ingick även en enkätundersökning besvarad av fem kommuner. Enkäten visade bland annat att kunskapen är låg om sambandet mellan gatustädning och mikroplaster vilket var förväntat eftersom frågeställningen är relativt ny. Det finns planer på en fortsättning av denna studie.

– Vi skulle gärna vilja jobba tillsammans med kommuner och maskinföretag för att hjälpa till att ta fram effektivare städmetoder och strategier. Det finns väldigt få liknande studier, så vår har varit en pilotstudie inom området. Därför har vi även lärt oss mycket om hur vi kan förbättra våra egna provtagningar och analyser som vi hoppas kunna förfina i kommande projekt.

Forskare på VTI har också tittat på förekomsten av mikroplast i snö, de resultaten presenteras i en annan rapport.

Street sweeping: a source to, or measure against, microplastic emissions? (2023, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Microplastics in snow in urban traffic environments (2023, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.