Forskare på VTI om IPCC:s syntesrapport och omställningen av transportsektorn

Det är bråttom att genomföra klimatåtgärder visar syntesrapporten, den senaste publikationen från FN:s klimatpanel IPCC, Intergovernmental Panel of Climate Change. Professor Yvonne Andersson-Sköld och forskningsledaren Gunnel Göransson håller med och ger exempel på hur VTI kan bidra till mer kunskap om den gröna omställningen.

Rapporterna som ligger till grund för syntesrapporten har VTI tidigare uppmärksammat genom webbinarier med några av dess huvudförfattare professorerna Deliang Chen, Markku Rummukainen och Sonia Yeh. Initiativet till webbinarierna tog Yvonne Andersson-Sköld, professor i miljöanalys med inriktning mot transporter som är en av dem på VTI som forskar om klimatanpassning. Det är arbetsuppgifter som nu Gunnel Göransson, forskningsledare på VTI:s miljöenhet kommer att driva vidare när Yvonne går i pension. VTI har många forsknings- och utvecklingsprojekt med sikte på att ställa om transporterna utifrån klimatmålen. Ännu fler är på gång.

– Klimatmålen går att nå, bland annat genom att öka elektrifieringen och effektiviseringen av transporterna, genom mer aktivt resande som cykling, gång och kollektivtrafik. Angelägna insatser är också att få till en mindre hårdgjord stad och att hitta fler lösningar för att motverka översvämningar och hantera värmeböljor, till exempel genom mer vegetation, säger Yvonne Andersson-Sköld.

Syntesrapporten pekar ännu mer bestämt på att höjningen inte kommer att stanna på 1,5 grader, enligt Gunnel Göransson som jämfört den senaste rapporten med de tidigare.

– Det blir allt varmare, haven stiger och så kommer det att fortsätta, även om världen skulle bli koldioxidneutral redan i dag, det är ett trögt system. Om vi agerar nu, då kan vi bromsa genom att minska emissionerna så att accelerationen i framtiden inte blir så stor, säger Gunnel Göransson.

Det som har blivit än mer uppenbart i IPCC:s senaste rapportserie, det är att människan skapat den förändring som sker nu. Det är oerhört viktigt att fasa ut fossila bränslen, betonar Gunnel Göransson. Både hon och Yvonne Andersson-Sköld kan ge flera exempel på vad forskningen på VTI kan bidra med. När det gäller att använda alternativa energislag för transporter handlar det också att se till att de inte ger oönskade sidoeffekter.

– Vi behöver fundera på var biobränslet kommer ifrån, allra helst ska det komma från restprodukter. En annan infallsvinkel är se över resebeteendet. Klimatanpassning går att se som en långsam förändring. Det blir varmare med mer extrema väder och naturolyckor. Då måste vi stå robusta, resili­enta och vara flexibla, så att det inte uppstår så stora skador, säger Gunnel Göransson.

Transportinfrastrukturen måste se annorlunda ut för att kunna hantera olika slags väder som stora naturolyckor, menar hon.

– Vi behöver utveckla framtida transportsystem, smarta, multifunktionella lösningar som kan fylla många syften för att hantera vatten, värme, bränder och så vidare. Där är VTI redan med för att skapa ett nytt beredskapsläge i krissituationer när det uppstår extremväder.

Yvonne Andersson-Sköld trycker på vikten av samordning där så behövs. Till exempel har MSB tagit fram en kartering om markfukt – VTI är gärna med och forskar om hur den kunskapen kan komma till användning. Behovet av planering är också en angelägen inriktning.

– Hur ska vi bygga i urbana områden, infrastrukturen mellan städer, få till de smarta lösningarna? Vilka fordon ska vi ha? Den infrastruktur vi har nu, hur omformar vi den på ett hållbart sätt? Trafikverket efterfrågar den typen av studier för att förstå konstruktionen av vägar och järnvägar, samt planering av ny infrastruktur för att förhindra bränder, översvämningar, ras och skred. Där har VTI kommit ganska långt, säger Yvonne Andersson-Sköld.

Det behövs mer kunskap om järnvägssystemets sårbarhet kopplat till bränder och deras samhällsekonomiska konsekvenser. Sådan kunskap är nödvändig för att prioritera klimatanpassningsarbetet. Inom det området finns ansökningar på gång berättar Peter Torstensson, forskningschef på Miljöenheten.

Snart kommer en rapport om hur mycket klimatforskning som genomförs på VTI, hur den har utvecklats över tid och fördelar sig inom VTI:s organisation – en sammanställning framtagen av forskningsledaren Mikael Johannesson och forskaren Nina Svensson.