Mer kunskap om cykling på landsbygd

Cykling på landsbygd skiljer sig i flera avseenden från cykling i tätort, som forskning och politik främst brukar fokusera på. I litteraturstudien om landsbygdscykling har forskarna på VTI sammanställt och diskuterat forskningsresultat och kunskapsluckor.

Genomgången handlar till exempel om tillgänglighet, framkomlighet, säkerhet, komfort, attraktivitet och hur cykling på landsbygd upplevs såväl av cyklisterna själva som av andra trafikanter. Sammanställningen utgår från att andelen resor som genomförs med cykel ska öka vilket då även bör innefatta cykling på landsbygd. Att cykling generellt har stor potential framgår tydligt både av regionstudier och i myndigheten Trafikanalys beräkningar.

Hur lätt eller svårt det är att cykla utanför tätorter eller städer beror på många faktorer. Det är ganska vanligt med barriärer som försvårar eller omöjliggör att cykla den rakaste sträckan från start till mål. Det kan betyda att den som cyklar tvingas ta omvägar, är tvungen att använda sig av vägar som inte känns trygga att cykla på, eller att valet blir att avstå från cykelresan.

Tät biltrafik och 2+1-vägar

Barriärer kan bestå av tät biltrafik på en smal väg, 2+1-vägar utan parallell cykelväg, eller olämplig beläggning. Enligt Trafikverkets regelverk för dragning av turistcykelleder förväntas cyklister acceptera kortare otrygga sträckor, utan att ta hänsyn till att cyklisternas upplevelse av otrygghet kan utgöra absoluta barriärer.
Forskarna diskuterar även lagstiftning och regelverk och hur de är anpassade, till exempel när det gäller omkörning av cyklister. Den förare som kör om ska lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och det fordon som körs om, står det i Trafikförordningen. Då uppstår frågorna: Vad upplevs som betryggande och vad är för nära? Forskarna konstaterar att det beror på fler faktorer än avstånd, till exempel vägens utformning, det omkörande fordonets hastighet och fordonstyper.
Det sociala är en viktig aspekt av att resa tillsammans oavsett fordonstyp, och att det då är viktigt att möjliggöra det för alla fordonstyper, även cykel, särskilt om man vill att fler ska välja cykeln, menar författarna.

En rad olika åtgärder

Att potentialen är stor för cykling i större städer och tätorter är kanske inte så förvånande, men den finns alltså även för den som bor på landsbygden. För att lyckas med ökad cykling på landsbygden krävs en rad olika åtgärder. Det kan handla om större ekonomiska satsningar på sammanhängande cykelinfrastruktur, förändrade lagar och regler med cyklisten i fokus samt att den rådande bilnormen ändras.
Den innebär bland annat att framkomligheten för cyklister ska prioriteras före bilister. Dessutom krävs att inställningen i samhället blir mer accepterande och empatisk så att tryggheten och säkerheten ökar för alla cyklister. Det saknas kunskap om vem som cyklar var och varför, samt vem som inte cyklar och varför. Det saknas även kunskap om hur cykling i grupp skiljer sig från att cykla ensam och hur samspelet mellan bilister och cyklister fungerar i Sverige.
Det behövs också mer kunskap om vägars klassificering i förhållande till cyklisters upplevelse. Trots dessa kunskapsluckor finns det redan nu mycket som kan göras. Cykling på landsbygd är en viktig pusselbit i arbetet för att öka cyklingen generellt.
Rapporten är författad av forskningsledarna Katja Kircher och Sonja Forward samt seniora forskaren Henriette Wallén Warner.
Cykling på landsbygd: En genomgång av nationell och internationell litteratur (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.