Förskjuten skoldag sparar pengar men skapar problem

Att skjuta fram skoldagens början kan minska kostnaderna för skolskjutsar och kollektivtrafik. Men när förändringarna genomförs utan att skolor, elever och andra berörda aktörer involveras riskerar vinsterna att leda till nya problem. Det visar en studie av två svenska kommuner.

Morgonrusningen är den dyraste tiden för kollektivtrafiken då det krävs fler förare och större fordonskapacitet än under resten av dagen. Ett sätt att använda resurserna mer effektivt kan vara att sprida resandet över längre tid. Därför har vissa kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter prövat att senarelägga skolstarten.

I en ny studie har forskare analyserat två svenska fall där första lektionen flyttades fram med 30 respektive 35 minuter. Genom intervjuer med regionala kollektivtrafikplanerare, kommunala tjänstepersoner, skolledare och skolpersonal har forskarna undersökt hur förändringarna genomfördes och vilka konsekvenser de fick för olika grupper.

Resultaten visar att huvudmålet uppnåddes i båda fallen - trafikkostnaderna minskade genom effektivare planering. I ett av fallen sjönk kommunens kostnader för skolskjutsar från 14 miljoner kronor till 11,2 miljoner kronor mellan 2022 och 2024. I det andra fallet kunde färre bussar användas samtidigt som kollektivtrafiken fick utrymme att erbjuda fler turer.

Men studien visar också att effekterna fördelades ojämnt mellan olika aktörer. De organisationer som ansvarade för skolskjutsen fick de största vinsterna, medan skolor, elever och personal i högre grad upplevde nackdelar.

En återkommande synpunkt var att skolornas verksamhet inte fick tillräckligt genomslag i planeringen. I båda fallen upplevde skolpersonalen att de ändrade tidtabellerna i praktiken kom att styra skolans verksamhet. Det blev svårare att planera möten, samordna undervisning och erbjuda läxhjälp efter skoltid.

– För att åtgärden ska fungera behöver de som ansvarar för skolskjutsen avsätta tid och resurser för att samordna de komplexa planeringsprocesserna, konstaterar Helene Lidestam, forskare vid VTI och en av studiens författare.

Forskarna såg också att många elever totalt sett fick en längre dag. I ett av fallen ökade tiden hemifrån med mellan 20 och 35 minuter för vissa elever, trots att själva skoldagen bara blev tio minuter längre. Detta berodde på längre restider och ett byte till ett större fordon. Längre resor och senare skoldagar påverkade möjligheten att delta i fritidsaktiviteter efter skolan.

En viktig slutsats är att själva införandet av nya skolskjuts- och skolstartstider har stor betydelse för resultatet. I de studerade fallen drevs processen främst av aktören ansvarig för skolskjuts med fokus på kostnadsbesparingar. Skolpersonal, elever, föräldrar och föreningsliv involverades i begränsad utsträckning. Detta bidrog till motstånd mot förändringarna och till att flera negativa konsekvenser inte upptäcktes i tid.

– Hur implementeringen organiseras och genomförs har stor betydelse för utfallet. En mer inkluderande process kan bidra till att både transporteffektivitet och skolans behov tas till vara, säger Helene Lidestam.

Forskarna betonar att senarelagda skolstarter fortfarande kan vara ett effektivt verktyg för att minska kostnaderna för kollektivtrafik och skolskjuts samt skapa ett mer resurseffektivt transportsystem. Men för att lösningen ska bli långsiktigt hållbar behöver skolors, elevers och andra berörda aktörers perspektiv vägas in från början.