Att cykla eller inte cykla, det är (forsknings)frågan

Om man vill öka cyklingen räcker det inte med att bygga bra infrastruktur. Faktorer som trygghet, fysiskt krävande arbete och identitet har betydelse för människors val att cykla - eller inte cykla. Det visar en studie från VTI.

Tidigare studier har visat att låginkomsttagare cyklar mindre än människor i högre inkomstgrupper. Det kan tyckas paradoxalt eftersom cykling är ett billigt färdmedel. De bakomliggande orsakerna är till stor del okända. I forskningsprojektet Varför cyklar låginkomsttagare i mindre utsträckning än andra grupper? har forskare på VTI sökt svar.

Låginkomsttagare är en heterogen grupp. För att på djupet förstå hur olika låginkomsttagare resonerar gjorde man djupintervjuer med 21 personer med olika yrken, bland annat lokalvårdare, bussförare och anställda inom vård och omsorg. Några av dem cyklade till jobbet, andra inte. De hade olika ålder och kön.

Forskarna identifierade ett antal olika faktorer som har betydelse för benägenheten att cykla, eller inte cykla. Arbetsvillkor är en av dem.

– Om man har oregelbundna arbetstider och kanske måste i väg tidigt på morgnarna är det inte så lockande att cykla. Det gäller även människor som har fysiskt krävande jobb, de vill hellre sätta sig i bilen eller ta bussen efter en tröttande arbetsdag, säger projektledaren Elisabeth Lång, senior forskare på VTI.

Trygghet är en annan faktor. Om man bor i ett otryggt område så vill man ogärna cykla där på morgnar och sena kvällar. Cykelstölder är ytterligare en orsak till att en del väljer att färdas på något annat sätt. Är man osäker på var man vågar ställa cykeln är det lätt att man lämnar den hemma i stället.

– Normer och identitet spelar också in. En del uppgav att de ser cyklister som en hälsomedveten grupp som man inte känner sig som en del av.

Studien visar att om man vill få fler människor att cykla så räcker det inte med att bara satsa på bättre cykelinfrastruktur. Det finns många andra faktorer som också har betydelse.

– Vi har sökt pengar för att fortsätta forskningen i en större skala. Då vill vi jämföra faktorerna för att se vilka som spelar störst roll. Resultaten ska kunna användas för planering av transportsystemet och för att öka den sociala hållbarheten och skapa ett jämlikt transportsystem, säger Elisabeth Lång.

Projektet har genomförts av VTI i samarbete med Trivector Mobility och finansierats av Trafikverket. Utöver Elisabeth Lång har ytterligare två personer på VTI deltagit i projektet: Malin Henriksson, tillförordnad forskningschef och forskningsassistent Johanna Larsson.

Text: Johan Sievers/Redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 2-2026