Alla gör det - ändå är fotgängare inte prioriterade

Gång är alltid är en del av en resa. Ändå prioriteras inte gång jämfört med andra sätt att förflytta sig på. Tvärtom. Gång prioriteras lägst av alla transportslag, menar Jenny Eriksson, utredare på VTI.

– Gång tas bara för givet, konstaterar Jenny Eriksson. Själv tycker jag att det är märkligt eftersom gång är en sådan väsentlig del av allt transporterande. Du måste ju gå för att ta dig till bilen, bussen, tåget och andra färdmedel. Möjligen går du inte så långt om du cyklar, för med cykel kan du kanske oftare ta dig från dörr till dörr. Men att gång för det mesta är en viktig del av en resa kommer man inte undan.

Jenny Eriksson är statistiker i grunden och har arbetat på VTI i många år. Hon har framför allt varit, och är, involverad i många forskningsprojekt med fokus på gång och cykel. Ett projekt som nyligen avslutats handlar om vädervarningar för fotgängare. Finns det något samband mellan halkolyckor och väderhändelser, och kan dessa i så fall prognostiseras?

Många fotgängare som skadas i trafikmiljö skadas för att de faller. Enligt en studie från 2022 står dessa fallolyckor för en tredjedel av alla skadade totalt.

– Och tio procent av alla allvarligt skadade fotgängare faller på eller vid en parkering, ofta när det är halt, berättar Jenny Eriksson.
För att minska antalet fallolyckor är det därför viktigt att minska antalet halkolyckor.

Mellan 270 och 550 miljoner kronor läggs på drift och underhåll av gång- och cykelvägar, torg, villagator, med mera, varje år. Det är en stor summa pengar. Men de totala kostnaderna för fallolyckor på grund av is och snö beräknas uppgå till 21,8 miljarder per år, en ofantligt mycket större summa.

I det nuvarande etappmålet för trafiksäkerhet, beslutat av regeringen, ska antalet allvarligt skadade fotgängare till följd av fallolyckor minska med minst 25 procent mellan 2020 och 2030.

– Projektet om exklusiva vädervarningar för fotgängare var en förstudie. Det finns vädervarningar om ishalka i dag, men de riktar sig till bilisterna, och förutsättningarna för bilar och fotgängare är olika. Värmen från bilars hjul gör till exempel att isen på en bilväg smälter, men is under fotgängare smälter inte, den packas samman. Finland är exempel på ett land som har ett vädervarningssystem för fotgängare. På det här området har de kommit längre än vi. Vi sneglar på dem och söker nu pengar för att kunna fortsätta att forska vidare om ett vädervarningssystem för gångtrafikanter.

Största riskgruppen när det gäller halkolyckor är kvinnor som är 50 år eller äldre. Kvinnor går generellt mer än män, men inte så mycket mer att det förklarar den stora skillnaden mellan män och kvinnor i olyckssammanhang.

– Vi vet inte varför kvinnor skadas i större utsträckning, men det finns olika hypoteser. En har med kvinnors skor att göra, att de generellt inte är lika greppvänliga som mäns skor. Sedan vet vi ju att kvinnor blir skörare och skörare efter klimakteriet och med stigande ålder. Skörheten gör att risken att skadas svårt vid en halkolycka hela tiden ökar.

Eftersom de flesta halkolyckor inträffar på infrastruktur som kommunen är väghållare för har kommunerna ett stort ansvar när det gäller vinterdriften. Men vidtas rätt åtgärder vid rätt tillfälle?

– Och går det i så fall att ”styra om” med samma mängd resurser? Jag tror det, men detta är något jag tycker att vi forskare borde studera närmare.

Ett annat projekt Jenny Eriksson är engagerad i handlar om belysning av gång- och cykelvägar utanför tätort.

Trafikverkets grundprincip är att det ska finnas god belysning på gång- och cykelvägar. Dock ska uppförandet av belysning vägas mot miljöhänsyn och samhällsekonomisk nytta. Tyvärr finns det begränsad kunskap om hur belysning, eller avsaknad av belysning, påverkar val av färdsätt, känsla av trygghet, upplevelse av kvalitet, med mera, påpekar Jenny Eriksson.

I brist på bra beslutsunderlag i tidiga skeden av planeringsprocessen händer det att beslut tas i fel skede och på subjektiva grunder.

– Förhoppningen är att beslut ska kunna fattas utifrån ett kunskapsbaserat underlag, säger Jenny Eriksson.

Text: Catarina Gisby/Redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 2-2026