Studie: Skyltning avgör beteende vid vägarbeten

Hur förare beter sig vid vägarbeten påverkas i hög grad av var skyltar placeras. Med hjälp av detaljerade fordonsdata har forskare vid VTI analyserat hur bilister byter körfält och håller hastigheten vid ett vägarbete på E20. Resultaten visar tydliga mönster – och pekar på risker som kan undvikas med bättre utformning.

I studien har VTI-forskarna analyserat hur förare faktiskt beter sig när de närmar sig ett vägarbete, med fokus på körfältsbyten och hastighet. Studien bygger på detaljerad så kallad trajektordata från ett vägarbete på E20 i Sverige, där ett av två körfält stängdes.

Genom data från videobaserade trafikmätningar kunde cirka 32 000 personbilars rörelser följas längs en 700 meter lång sträcka. Analysen visar att förare i hög grad byter körfält i direkt anslutning till de skyltar som markerar att körfältet tar slut. Tre tydliga platser där många förare bytte körfält sammanföll med skyltarnas placering.

– Skyltarna fungerar som tydliga signaler till förarna som då väljer att byta körfält. Det gör att körfältsbytena i stor utsträckning sker på vissa bestämda platser, snarare än jämnt utspritt över sträckan, säger Ellen Grumert, forskningschef och huvudförfattare till artikeln.

Studien visar också ett tydligt samband mellan var föraren byter körfält och vilken hastighet hen håller. Förare som väntar längre med att byta till det öppna körfältet kör i genomsnitt snabbare än de som byter tidigare. Många överskrider dessutom den tillfälligt sänkta hastighetsgränsen på 80 km/h.

Bland förarna som växlade körfält sent var det endast omkring fem procent som höll hastighetsgränsen, jämfört med tio procent bland dem som bytte tidigt. Även i det öppna körfältet körde drygt hälften snabbare än tillåtet.

– Högre hastigheter i kombination med sena körfältsbyten kan öka risken för farliga situationer, särskilt vid vägarbeten där marginalerna redan är små, säger Viktor Bernhardsson, utredare och ansvarig för dataanalysen.

Dataanalysen gjorde det också möjligt att upptäcka ovanliga och oönskade beteenden. Ett exempel var att vissa förare körde ut på accelerationsfältet vid en påfart, trots att de redan befann sig på huvudvägen, för att sedan köra tillbaka igen. Detta skulle kunna bero på att den skylt som var placerad nära påfarten misstolkades som att även det öppna körfältet upphörde, även om detta antagande inte kan styrkas utifrån tillgängliga data.

Även om beteendet bara observerades hos cirka 0,6 procent av förarna, kan det innebära en säkerhetsrisk.

– Det visar hur viktigt det är att tänka igenom skyltarnas placering, särskilt i komplexa miljöer som vid på- och avfarter, säger Ellen Grumert.

Forskarna menar att studiens resultat kan användas för att förbättra utformningen av tillfälliga trafiklösningar vid vägarbeten. Genom att anpassa skyltning och andra åtgärder går det att styra körfältsbyten till mer lämpliga platser, minska hastigheterna och därmed öka säkerheten för både trafikanter och vägarbetare.

Rapporten är baserad på data från ett enskilt vägarbete, men visar ändå potentialen i hur stora datamängder kan avvändas för att förstå och förebygga riskbeteenden i trafiken.

Analysing road user behaviour at roadwork zones using large-scale trajectory data (Diva)

Fotnot: Trajektordata beskriver ett objekts rörelse över tid i ett rum. Den används för att kartlägga, analysera och förutsäga hur föremål eller partiklar rör sig.