Otydliga regler bromsar återanvändning av avfall

Varningsskylt för rivningsarbete.

Inte bara skräp. Byggavfall kan i många fall återanvändas. Foto: Mostphotos

Trots ambitiösa mål om cirkulär ekonomi återanvänds bara en liten del av byggavfallet i Sverige. Ny forskning visar att problemet i första hand inte är tekniskt – utan organisatoriskt och juridiskt.

Bygg- och rivningssektorn står för stora mängder avfall och betydande klimatutsläpp, men potentialen är stor att återanvända material som redan finns i systemet. Trots denna möjlighet är återbruket begränsat. En ny licentiatavhandling från VTI pekar på att orsakerna finns i samspelet mellan aktörer, regelverk och planering.

– Vi ser att hindren inte bara handlar om teknik eller material, utan om hur organisationer samarbetar och hur regelverket fungerar i praktiken, säger Bosinuola Sherifat Razaq, författare till studien.

Byggprojekt involverar många olika aktörer – från kommuner och byggherrar till entreprenörer och transportörer. Avhandlingen visar att dessa aktörer är beroende av varandra, men att beroendena förändras under projektets gång.

Problemet är att dessa relationer ofta inte är tillräckligt tydliga eller koordinerade. Det leder till flaskhalsar som gör det svårt att planera för återanvändning av material.

– En viktig slutsats är att beslut som tas tidigt i projekten, innan byggstart, har stor betydelse för om material kan återanvändas senare, säger Bosinuola Sherifat Razaq.

Brist på information om materialens kvalitet och tillgänglighet försvårar återbruket. Osäkerheten gör att aktörer i många fall väljer enklare lösningar, som att skicka material till deponi.

Studien visar också att lagstiftning och planeringsprocesser ofta motverkar cirkulära lösningar. I Sverige finns flera olika regelverk som påverkar hur byggavfall hanteras, men de upplevs som otydliga och ibland motstridiga.

Kommunerna har en central roll, men arbetar ofta i parallella spår där olika förvaltningar styrs av olika mål. Detta skapar en komplex situation för företag som behöver navigera mellan olika regler och krav. Dessutom saknar många kommuner en tydlig funktion med ansvar för bygg- och rivningsavfall, vilket gör samordningen svår.

– Regelverken innehåller få konkreta instruktioner för hur återanvändning ska gå till. Det skapar osäkerhet och gör att aktörer tvekar, säger Bosinuola Sherifat Razaq.

Avhandlingen pekar på flera möjliga vägar framåt. Bland annat lyfts behovet av bättre samarbete mellan aktörer, ökad kunskapsdelning och tydligare stöd från lagstiftningen.

Digitala materialpass – som beskriver materialens egenskaper och ursprung – lyfts fram som ett sätt att minska osäkerheten. En annan åtgärd är att lägga större fokus på planerings- och avslutsfaserna i byggprojekt, där många avgörande beslut fattas.

På policy-nivå efterlyser studien mer konkreta och samordnade regler, särskilt på EU-nivå.

The influence of organisational dependencies and planning frameworks on construction and demolition (C&D) waste circularity in Sweden (Diva)

Fakta avhandlingen

  • Titel: The Influence of Organizational Dependences and Planning Frameworks on (C&D) Waste Circularity in Sweden
  • Författare: Bosinuola Sherifat Razaq
  • Lärosäte: Linköpings universitet
  • Typ av arbete: Licentiatavhandling
  • Syfte: Att undersöka hur organisatoriska beroenden, lagstiftning och planeringsprocesser påverkar cirkulariteten för bygg- och rivningsavfall
  • Metod: Intervjuer, enkäter, dokumentstudier och observationer i svenska bygg- och rivningsprojekt

Kort sammanfattning

  • Cirkulär användning av byggmaterial är fortfarande låg trots stor potential.
  • Hinder finns främst i samordningen mellan aktörer och i otydliga regelverk.
  • Beslut i tidiga skeden av byggprojekt avgör möjligheten till återbruk.
  • Kommunernas organisation och ansvarsfördelning har stor betydelse.
  • Bättre informationsdelning och tydligare styrning kan öka cirkulariteten.

Du vet väl att du kan prenumerera på VTI:s nyheter?

  • Nyhetsbrev: skickas ut med e-post sex gånger per år.
  • VTI aktuellt: kundtidning som ges ut fyra gånger per år. Få den kostnadsfritt hem i brevlådan eller digitalt med e-post.