Regionalt fossilfritt flyg - snart är det en verklighet

Fossilfritt flyg ligger inte långt bort i framtiden. Men det finns en risk för att vi är så upptagna av den tekniska utvecklingen att vi glömmer annat som måste finnas på plats för att ett fossilfritt regionalt flyg i kollektivtrafik ska kunna bli verklighet, menar Ida Kristoffersson, forskningsledare på VTI.

Hon leder VTI:s del av projektet Norrflyg – Energieffektivt fossilfritt flyg i regional kollektivtrafik för en grön omställning. Det är ett tvåårigt projekt som inleddes i april 2024 och ska vara klart i mars nästa år.

– Men i någon form blir det en fortsättning, säger Ida Kristoffersson. Doktoranden Eyrún Aradóttir, som även är knuten till Mittuniversitetet, kommer att arbeta vidare med de här frågorna fram till 2028.

I det som kallas den gröna omställningen efterfrågar industrin arbetskraft, specialister, kvalificerad utrustning och bostäder. Omställningen kräver också nya kommunikations- och transportmöjligheter. Järnvägar är energieffektiva men tar lång tid att bygga. Flyglinjer, däremot, kan startas snabbare och är flexibla. Flygplatser finns.

– Enligt forskning från Linköpings universitet kan mindre fossilfria flygplan vara verklighet runt 2030. Då handlar det om plan med en räckvidd på 30–50 mil med plats för ungefär nio passagerare, berättar Ida Kristoffersson.
Ytterligare tio år framåt i tiden beräknas planen kunna flyga antingen med dubbla antalet passagerare eller lite längre, 40–60 mil.

– Med tanke på att det fossila flyget är så nära att bli verklighet kan det vara fel tajming att lägga ner flygplatser, menar Ida Kristoffersson.

Norrflyg-projektet är uppdelat i två delar. Den ena delen handlar om att identifiera lagar och regler som är nödvändiga i omställningen, samt om att ge förslag på hur dessa lagar och regler kan se ut. Den andra delen, och det är den som Ida Kristoffersson är involverad i, går ut på att ta fram en optimeringsmodell för fossilfritt flyg, en modell som till exempel tar hänsyn till räckvidd och tiden det tar att ladda flygplanen.

– Det här är områden som vi på VTI är starka inom, därför kontaktade Umeå universitet oss och föreslog ett samarbete. I Umeå har de tidigare haft ett projekt i Kvarkenregionen där man mest koncentrerat sig på de tekniska aspekterna med elflyg.

Under projektets gång har forskarna sneglat på Norge där flyg är en del av den regionala kollektivtrafiken.

– Man skulle kunna tänka sig ett liknande upplägg i Sverige i framtiden, men då med elflyg, understryker Ida Kristoffersson.

Flygbolagen är inte direkt inblandade i projektet, men forskarna har träffat representanter från några av dem. Intresset bland dem är stort för korta, taxiliknande eldrivna flygresor.

Text: Catarina Gisby/ Redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 4-2025