Den nordiska certifieringen av vägmarkeringar fyller 10

En 600 meter lång vägsträcka utanför norska Elverum lyser av en lång rad vita och gula vägmarkeringar. Samma sak en liten bit utanför danska staden Herning, men där är sträckan lite kortare och markeringarna enbart vita. I år fyller den nordiska certifieringen av vägmarkeringar – NordicCert – jämna tio år.

Det officiella namnet är lite längre och krångligare - Nordic certification system for road markings materials – men verksamheten enkel och konkret. På de två nordiska vägarna testas vägmarkeringsmaterial och certifieras i ett antal olika klasser. Eller blir underkända – ungefär 40 procent av alla provmaterial når inte upp till de lägsta certifieringskraven.

Syftet är att höja kvaliteten på vägmarkeringar genom att väghållare kan ställa krav på certifiering i sina upphandlingar. Materialen är framför allt två typer av termoplast och färg, men under de senaste åren har även återvunna material tillkommit.

Verksamheten drivs av VTI i samarbete med konsultföretaget Ramboll.

– Det är jag och Hanna Fager på VTI, projektledaren Morten Hafting på Ramboll och två mätoperatörer. Så det är en ganska liten och enkel organisation. Vi har inget kontor, utan det är bara de här två vägarna i Danmark och Norge, säger Carina Fors, senior forskare på VTI och vice projektledare för NordicCert.

Tillverkarna får själva lägga ut sina vägmarkeringar som sedan mäts vid tre tillfällen, direkt vid utläggning samt efter ett respektive två år. De olika materialen mäts utifrån retroreflektion, luminans, friktion och kulör med hänsyn till antalet hjulpassager. En bil som passerar innebär två hjulpassager.

Certifieringen görs sedan i sex så kallade P-klasser från 50 000 hjulpassager i P0 till en miljon passager i P5. På det danska provfältet tillkommer klasserna P5.5 och P6, där P6 motsvarar två miljoner hjulpassager.

– Danmark har inga dubbdäck vilket gör att slitaget blir betydligt mindre. Det är därför vi har en särskild teststation där och deras klassificering blir också lite annorlunda, säger Carina Fors och tillägger att gula vägmarkeringar bara finns i Norge.

Har ni märkt någon förändring av kvaliteten under de här tio åren?

– Ja, vi hör ofta från väghållarna att den har blivit bättre. Tidigare var det oftast bara lägsta pris som gällde, och då var det vanligt att de billiga materialen inte höll måttet. Nu går det att ställa helt andra krav i upphandlingarna.

Varje år tillkommer cirka 15 nya material i Danmark och 30-40 material på vägsträckan i Norge. Totalt har 708 material testats under de tio åren. Kravet på vägarna är att de ska vara plana och raka. I Norge är raksträckan kilometerlång och kommer att räcka i många år till, men i Danmark behövs snart ett nytt provfält.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 4-2025