Studie: Morötter inte nog för att minska biltrafiken

Att förbättra kollektivtrafik, cykelvägar och stadsplanering är viktigt för tillgänglighet och trivsel. Men en ny studie från VTI visar att dessa åtgärder har begränsad effekt på den totala biltrafiken – och därmed på klimatutsläppen.

Transportsektorn står för en stor del av världens koldioxidutsläpp, och vägtrafiken är en betydande källa. För att nå klimatmålen måste utsläppen minska snabbt och kraftigt. Ett sätt är att köra mindre bil. Men hur gör man det utan att höja kostnaderna för bilresor, något som ofta möter starkt motstånd?

I den vetenskapliga artikeln Reducing traffic with “carrots”: A Review of the evidence har forskarna Maria Börjesson vid VTI och Jonas Eliasson vid Linköpings universitet granskat effekten av så kallade “morötter” – åtgärder som gör andra färdsätt mer attraktiva, i stället för att begränsa bilresor med “piskor” som höjda avgifter eller minskad vägkapacitet.

Artikeln bygger på en systematisk genomgång av internationell forskning och svenska data, kompletterad med beräkningar i nationella transportmodeller. Den fokuserar på tre typer av åtgärder:

* Förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur för gång och cykel

* Stadsplanering med ökad närhet och blandning av bostäder, arbetsplatser och service

* ”Mjuka” insatser som information och kampanjer för att ändra beteenden

Resultatet är tydligt: dessa åtgärder kan ge lokala förbättringar och andra positiva effekter, men påverkar den totala biltrafiken i ett land bara marginellt. Det beror bland annat på att de flesta bilresor inte sker inom tätorter; totalt genomförs över 70 procent av alla bilkilometer i Sverige utanför tätorter.

Även satsningar på kollektivtrafik ger begränsad effekt på biltrafiken. Exempel i studien visar att även om kollektivtrafiken förbättras kraftigt, så minskar bilåkandet endast i mindre omfattning. Samtidigt blir kostnaden för samhället hög, runt 55 miljarder kronor per år.

– Det är viktigt att förstå att dessa åtgärder ofta är motiverade av andra skäl, som att skapa attraktiva och rättvisa städer. Men man ska inte överskatta deras potential att snabbt minska utsläppen från vägtrafiken, säger professor Maria Börjesson.

Även stadsplanering har begränsad effekt i västvärlden, där bebyggelsestrukturen i stora drag redan är väl etablerad. Att bygga tätare och mer kollektivtrafiknära kan minska bilresandet något, men förändringar i den befintliga stadsstrukturen går långsamt – framför allt eftersom bebyggelse och infrastruktur i stora drag ligger fast och tillskott i dag oftast sker i marginalen.

– Det finns en risk att vi blir för optimistiska och underskattar behovet av mer kraftfulla styrmedel, som högre bränslepriser och elektrifiering, säger Maria Börjesson.

Forskarna betonar samtidigt att ”morötterna” inte är meningslösa – de bidrar till bättre tillgänglighet, hälsa och livskvalitet. Men för klimatmålen krävs realistiska förväntningar och en kombination av åtgärder.

Läs artikeln: Reducing traffic with “carrots”: A Review of the evidence