Så kan banarbeten och tågtrafik koordineras bättre

Tågtrafiken behöver flyta även när det pågår större banarbeten, så kallade trafikpåverkande åtgärder. VTI-forskaren Tomas Lidén har projektlett SATT-BP, Samplanering av trafikpåverkande åtgärder och trafikflöden – banarbetsplanering. Det har resulterat i en internationellt publicerad metod för att kunna beräkna optimala lösningar.

– Underhåll och tågtrafik måste samordnas på järnvägsnätet. Men det är svårt att överblicka manuellt på grund av de många kombinationseffekter som uppstår. Däremot går det att bra modellera och beräkna tågstörningar vid större banarbeten med hjälp av datorer, säger Tomas Lidén.

Han doktorerade på ämnet 2018 genom att ta fram en modell som kan lösa problemet för servicefönster som nyttjas för basunderhåll. Syftet med projektet SATT-BP har varit att ta fram ett stöd för att planera och koordinera kapaciteten vid stora banarbeten. Forskningsidén var att implementera en tvådelad optimeringsmodell, och den tvådelade ansatsen visade sig vara avgörande.

– Planering av trafik och banarbeten – det är två delar som hänger ihop och som behöver itereras, vilket i vår modell upprepas tills resultaten stabiliserar sig. Det fungerar så pass bra att vi tillsammans med Trafikverket och RISE under åren 2026 till 2028 ska titta på möjligheten att använda modellen praktiskt, berättar han.

I projektet ingick två fallstudier. Inom triangeln Göteborg, Hallsberg och Lund tog forskarna sig an ett tiotal projekt, där de hade frihet att schemalägga flera variabler och flera delaktiviteter, till exempel att förskjuta arbetsgången mellan starttid och sluttid.

Den andra fallstudien gällde tågtrafiken för Norrland 2026 i samband med tre stora banarbeten, där forskarna bland annat ville se skillnaden mellan alternativen total avstängning av trafiken eller avstängning åtta timmar per dygn.

Efter projektet SATT-BP har forskarna fortsatt med nya projekt. Just nu* testas modellen för stråkplanering av hela Sverige för trafikåren 2028 till 2030. Om det lyckas finns en grund för Trafikverket att börja använda modellen. Det innebär tyvärr inte att det blir färre störningar eftersom antalet stora banarbeten kommer att öka under de kommande åren.

– Målet är att totalen för planeringen blir så bra som möjligt för alla inblandade parter. Utmaningen blir att minska totaleffekten. Det kommer oundvikligt att bli fler störningar, men det gäller att koordinera dem bättre och minimera de negativa konsekvenserna av dem.

Det tvååriga projektet SATT-BP är framtaget på uppdrag av Trafikverket, via forskningsprogrammet KAJT, och blev klart 2023.

Text: Gunilla Rech

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 3-2025