Gamla vägmarkeringar återvinns i unikt projekt

I ett miljöprojekt som leds av VTI testas tillverkningen och egenskaperna hos återvunna vägmarkeringar. Försöket är det första i världen och resultaten så här långt mycket lovande. Samtidigt är det en lång väg innan prototyperna kan bli kommersiella produkter.

En rad små glasburkar inne på labbet på Svevias anläggning i Linköping visar pedagogiskt vad vägmarkeringar består av. Harts, glaspärlor för reflektion, vax, sand och sju ämnen till. Detta gäller så kallad termoplastisk vägmarkeringsmassa, som är den allra vanligaste i Sverige även om det finns ett par sorter till.

I det nyligen avslutade projektet har VTI och företaget Svevia lagt till ytterligare en ingrediens: gamla, återvunna vägmarkeringar. Något motsvarande försök har så vitt känt aldrig gjorts tidigare.

– Vi kände varandra och hade vid flera tillfällen diskuterat olika samarbeten. Kunde vi återanvända pigment, göra något för att få bättre fyllnadsmassa eller något annat? Till slut hamnade vi i det här projektet, berättar Hanna Fager, senior forskare på VTI, och Martin Gunnarsson, arbetschef för emulsion och termoplast på Svevia.

Första frågan i projektet blev att hitta lämpliga vägmarkeringar som kunde återvinnas. Flera kandidater ratades, men till slut fanns en lämplig vägsträcka i Stockholm som skulle omledas i samband med bygget av Förbifart Stockholm. Andra frågan var hur de gamla markeringarna skulle tas om hand: vattenblästring (fungerade mindre bra) eller mekanisk fräsning (fungerade väl)?

Den riktigt stora uppgiften var dock att rengöra de återvunna vägmarkeringarna. Till slut stod projektdeltagarna med ett ton tippmassa i en enda stor jättehög.

– Vi använde en sikt för att sila bort grus, asfalt och stenar. Allt gjordes helt manuellt och jag och en kollega fick hålla på en hel dag, minns Martin Gunnarsson.

– Och när vi fick materialet till VTI fick vi tvätta det en gång till, säger Hanna Fager.

Därefter smältes den rengjorda återvinningsmassan, silades genom plåt med 3 mm stora hål och gjöts i stora block, som sedan slogs sönder och blandades i ny vägmarkeringsmassa. Inblandningen gjordes i tre olika koncentrationer: 10, 20 och 30 procent. Och sedan den avgörande frågan: Skulle det fungera?

Och ja, den första utvärderingen är mycket positiv. Projektets mål var att 10-procentig massa skulle klara kraven, men tester visar att till och med den 20-procentiga massan uppfyller samtliga så kallade funktionsparametrar: reflektion, luminans, friktion och kulör. Nu pågår långtidstester på provfältet Nordic Cert i Norge, som drivs av VTI och företaget Ramboll. I september i år och även i september nästa år görs nya mätningar.

– Så här långt ser det mycket bra ut. Några egenskaper verkar till och med att ha förbättrats sedan massan lades ut, säger Martin Gunnarsson som besökte provfältet veckan innan den här intervjun gjordes.

Tillverkning av råvarorna till vägmarkeringsmassa är normalt både resurs- och energikrävande och återvinning skulle innebära stora vinster både för miljö och klimat. Det kan också vara lönsamt då kostnaderna för avfallshantering och råvaror minskar. I förlängningen kan även incitamenten för hållbara upphandlingar stärkas.

Samtidigt återstår mycket för att återvinningen ska bli verklighet – de lovande resultaten till trots.

– Vi ska inte sticka under stol med att det här har varit den lätta delen. Det blir en utmaning att ta nästa steg. Samtidigt ligger återvinning och cirkulära flöden i tiden. Jag både hoppas och tror att vi ska hitta sätt att gå vidare, säger Hanna Fager.

Kvarstående frågor är bland annat hur gamla vägmarkeringar ska samlas in i stor skala och hur materialet ska tvättas. Att sikta för hand fungerar förstås inte. Det är också viktigt att få med en väghållare, Trafikverket eller någon kommun, i det fortsatta arbetet. Andra frågor rör certifieringen, som har påbörjats men måste slutföras, och utveckling av affärsmodeller, policystöd och regelverk.

Fler aktörer måste också engagera sig. Det gäller materialtillverkare och företag inom sorteringslösningar- och logistik.

– För Svevias del ligger det väl i linje med vårt miljöarbete. Men det behövs helt klart ett projekt till, konstaterar Martin Gunnarsson.

Projektet Återvinning av vägmarkeringar har finansierats av Vinnova, Energimyndigheten och Formas genom det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden. Förutom VTI och Svevia har även företaget Stripe Hog Scandinavia deltagit i projektet.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 3-2025