Linnea Eriksson brinner för processer kring transportplanering

Linnea Eriksson är senior forskare på VTI med stort intresse för övergripande planeringsprocesser och organisering kring transportplanering. Hon kom på vad hon ville arbeta med när hon läste statsvetenskap på Linköpings universitet.

– På den utbildningen ville de flesta förändra världen på något sätt internationellt genom politiska relationer, så även jag. Under studietiden insåg jag att det som lockade mig främst var statsförvaltning.

Det kan låta lite trist, har hon uppfattat, även om hon inte tycker så själv. Hennes masteruppsats handlade om Götalandsbanan och hur kommuner arbetade med att få till den – en nätverksanalys av samverkansprocesser för att förmå staten att ta ett stort infrastrukturbeslut.

När hon var klar fortsatte hon sina universitetsstudier för att senare kunna inrikta sig mot forskning. Det var svårt att få jobb och Bolognaprocessen* hade just kommit i gång vilket gav nya spännande möjligheter. Efter ett kommunjobb återkom hon därför till LiU som doktorand på Tema teknik och social förändring och deltog i forskarskolan Energisystem.

Därmed vidareutvecklade hon sitt intresse för transportfrågor. Först genom ett gemensamt projektarbete inom forskarskolan, där en av doktoranderna hållit på med elfordon, och så småningom med sin avhandling om planerings- och beslutsprocesser för hållbar transportsystemutveckling i Stockholm och Västra Götaland.

Genom ett forskarnätverk lärde hon känna Karolina Isaksson, numera professor på VTI, vilket ledde till fler samarbeten med henne och andra dåvarande medarbetare på forskningsinstitutet. Linnea Eriksson blev kvar på LiU genom en anställning som postdoktor.

– När jag var föräldraledig såg jag en jobbannons. VTI sökte en forskare inom integration av klimatfrågor i transportplanering – en utlysning som jag kände att det var jag.

Ett av hennes nuvarande projekt handlar om kollektivtrafikens roll i transportplaneringen med avstamp i den senaste kollektivtrafiklagen som kom för 10 år sedan, ett samarbete mellan VTI, Örebro universitet och LiU. Där ingår Kollektivtrafikpodden som diskuterar prelimininära resultat av projektet. Förutom Linnea Eriksson deltar fler VTI:are, seniora forskaren Malin Henriksson och forskningsassistenten Robin Nuruzzaman.

Hon har medverkat till Den störningsfria staden – en antologi om bygglogistik, stads- och trafikplanering, som en av redaktörerna tillsammans med professor Anna Fredriksson och forskaren Niklas Rönnberg på LiU.

– Antologin är bara en delpunkt i projektet. Det är inte slut där, vi ska fortsätta jobba med en vidareutveckling kring planeringen av Ostlänken ur ett byggfasperspektiv tillsammans med Trafikverket Ostlänken, Östgötatrafiken samt Norrköpings och Linköpings kommuner.

Ett annat projekt handlar om barn och digitalisering, hur barnen kommer in i trafikplaneringen, samt benägenheten från olika myndighetshåll att involvera barn eller att inte göra det. Hon driver också ett projekt om cirkulär masshantering och är involverad i VTI:s interna arbete med cirkulära material och ekonomi.

I höst väntar en forskningsinsats i projektet BULT – Beredskapshänsyn i utveckling och långsiktsplanering av transportsystem, ett femårigt projekt där VTI samarbetar med LiU, KTH och FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Linnea Eriksson ska titta på Trafikverkets och kommuners processer för beredskap och transportplanering.

Det finns sådant VTI är bra på och annat som forskningsinstitutet borde utveckla.

– Vi kan bli bättre på att visa upp vår styrka, de enorma krafter som finns inom VTI:s väggar, knyta ihop dem och hitta sätt att göra mer forskning tillsammans ihop med olika delar av vårt institut. Bra exempel där vi börjar få till det bättre är gällande cirkularitet och cirkulära material, samt klimatanpassning.

Systemen för forskningsmedel uppmuntrar främst samarbeten mellan olika organisationer. Den höga kompetensen inom VTI skulle kunna ge mervärden genom mer tvärdisciplinärt arbete. Något som redan är efterfrågat handlar om att VTI skulle kunna hålla kortkurser eller utbildningspaket riktade mot doktorander eller mindre kommuner som inte har resurser att ta fram kunskap om transportsystemet ur olika perspektiv.

Linnea Eriksson har fullt upp även på fritiden med tre barn som är 11, 7 och 5 år gamla. Familjen bor på landet utanför Linköping. Hon tränar när hon hinner, skjutsar barn och påtar i trädgården så långt tiden räcker till.

* Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 47 europeiska länder om utbildning på högskolenivå. Samarbetet syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde.

Forskare delar kunskap om den störningsfria staden

Möt våra medarbetare

Text: Gunilla Rech