De forskar om hur resiliens och hållbarhet hänger ihop

Man och kvinna tittar på post it-lappar.

Jesper Olsson och Linea Kjellsdotter Ivert. Foto: Elsa B Landtblom/VTI

Det finns en hel del forskning om hållbarhet och resiliens. Samspelet mellan dem är däremot lite utforskat. Mot ett fossilfritt och resilient transportsystem – intressekonflikter och synergier – så heter ett doktorandprojekt finansierat av Triple F, Trafikverkets forsknings och innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet.

Syftet med projektet är att utforska samspelet mellan fossilfrihet och resiliens i det svenska transportsystemet. Resultatet är tänkt att stötta varuägare och logistik- och transportföretag att möta kraven på ett fossilfritt såväl som resilient transportsystem.

En stor del av arbetet utför doktoranden Jesper Olsson vars huvudhandledare är professor Erik Sandberg på Linköpings universitet. Biträdande handledare är Linea Kjellsdotter Ivert, forskningsledare på VTI. Utöver det deltar forskningsassistent Klara Ivanetti och seniora forskaren Martin Svanberg, båda från VTI.

Än så länge befinner sig projektet i startfasen men har redan blivit utvidgat genom tillkommande medel från Energimyndigheten. Den totala budgeten är på drygt åtta miljoner kronor. Övergripande mål är ett praktikerorienterat ramverk tänkt att stödja utvecklingen mot resilienta och hållbara godstransporter, något som Erik Sandberg och Linea Kjellsdotter Ivert kommer att ansvara för.

– Logistik är något vi alla kan relatera till, men att få den att fungera är inte så enkelt. Hållbarhet är ett brett koncept som omfattar ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter även om vi i projektet har ett fokus på den miljömässiga hållbarheten främst ur ett utsläppsperspektiv. Resiliens är förmågan hos en aktör eller ett system att förbereda sig, hantera och återhämta sig från störningar eller kriser säger Linea Kjellsdotter Ivert.

Sverige är ett av de mest globala länderna i världen, vilket gör landet beroende av andra länder och därmed känsligt för störningar i godsleveranser. I diskussionen talas det ofta om att det vore bra att uppnå resiliens lokalt, men samarbete över gränserna kan också skapa en form av resiliens menar hon.

– På samma sätt kan det låta fördelaktigt med produktion nära Sverige. Men hur hållbart ett logistikupplägg är beror på flera faktorer. Slimmade logistikkedjor som kombinerar sjöfart och järnväg kan innebära mindre utsläpp än lokala logistikkedjor som framför allt utförs av diesellastbilar, säger Linea Kjellsdotter Ivert.

Jesper Olsson påbörjade sitt femåriga doktorandprojekt i augusti 2024. Just nu håller han på med två mindre artiklar kopplade till projektet som ska presenteras på två kommande konferenser i år, NOFOMA, en nordisk konferens inom logistik och försörjningskedjor och motsvarande konferens för Europa, EurOMA.

Den ena artikeln bygger på en teoretisk litteraturstudie för att se vilken forskning som redan finns kring resiliens och hållbarhet. Den ska leda till en metamodell för fortsatt framtida forskning samt bidra till att förstå användningen av olika teorier kring samspelet. Den andra artikeln handlar om att genom intervjuer empiriskt undersöka samspelet och förmedla chefskunskap om hur dessa moment ska beaktas samtidigt.

Medverkande företag är Skanska, Mondelez International, Coop, Ragnsells, Siemens Energy och Transportföretagen.

– Genom att prata förutsättningslöst med företagen har vi tagit fram exempel på intressekonflikter och synergier som visar på samspel, säger Jesper Olsson.

På så sätt har han redan identifierat ett 20-tal punkter, berättar han och ger några exempel. 3D-skrivare kan vara en möjliggörare genom att det går att eliminera ett transportsteg och minska beroendet av att behöva ta hem reservdelar.

Drivmedel där rätt val avgör både förutsättningar för hållbarhet och resiliens. Upphandling och val av samarbetspartner, där olika maktförhållanden kan påverka hur relationerna fungerar.

– Det är intressanta resonemang. Logiskt god strategi kommer inte alltid vara det som har varit. Till exempel är det inte alltid lämpligt att sprida riskerna och diversifiera, i stället kan det vara framgångsrikt att ha ett gott samarbete med ett fåtal parter, säger Linea Kjellsdotter Ivert.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 1-2025

Text: Gunilla Rech

Du vet väl att du kan prenumerera på VTI:s nyheter?

  • Nyhetsbrev: skickas ut med e-post sex gånger per år.
  • VTI aktuellt: kundtidning som ges ut fyra gånger per år. Få den kostnadsfritt hem i brevlådan eller digitalt med e-post.