Projekt: Stora skillnader i arbetet med barn i trafiken

Barnkonventionen, som sedan 2020 är inskriven i svensk lag, kräver att barn involveras i alla beslut som berör dem. En ny studie från VTI, Ramboll och SLU visar att tillämpningen brister och även skiljer sig markant mellan olika svenska kommuner. Samtidigt finns hoppfulla tecken.

I studien, där VTI samarbetat med experter på företaget Ramboll och forskare på SLU, granskas hur fyra medelstora svenska kommuner tillämpar barnkonventionen i sin transport- och stadsplanering. Barnperspektivet har funnits med i svensk lagstiftning även tidigare, men konventionen går ett steg längre: det räcker inte med att beakta barnens behov – barnen själva ska också involveras i planeringen.

För att omsätta konventionen i praktiken används så kallade Barnkonsekvensanalyser, BKA, men tillämpningen av dessa både brister och varierar. På vissa håll finns ”viss motvilja” mot att involvera barn, skriver forskarna.

– Alla vi talat med känner till Barnkonventionen och tycker att den är viktig. Att det ändå brister kan bero på att det tar tid, upplevs som besvärligt och man inte riktigt vet hur man ska göra. Ibland kan man också tycka att man redan vet vilka behov barnen har, utan att fråga dem, säger Malin Henriksson, en av VTI-forskarna i projektet.

Variationerna mellan kommunerna är stora, vilket delvis förklaras av betydelsen av enskilda eldsjälar. En eller ett par medarbetare som driver arbetet för barns rättigheter kan göra, och gör, stor skillnad.

– Det visste vi sedan tidigare. Däremot blev jag positivt överraskad över den goda viljan att jobba mer systematiskt med de här frågorna. Man vet att eldsjälarna är viktiga, men inser att allt inte kan hänga på dem. Och den ambitionen att arbeta mer organiserat fanns i alla kommunerna, säger Malin Henriksson.

Studien bygger på intervjuer med både trafikplanerare, politiker, barn och ungdomar samt ett antal workshoppar där olika arbetssätt diskuterats. Rapporten beskriver olika metoder för att tillgodose barns intressen och mynnar ut i fyra rekommendationer för ett mer systematiskt arbete (se faktarutan).

Forskarna lyfter också fram kommuner som redan i dag arbetar framgångsrikt. Ett exempel är Täby kommun där elevrådet involverades och fick en aktiv roll i planeringen av trafiken runt en skola. Kommunerna tjänstepersoner diskuterade direkt med eleverna, vilket gav dem en tydlig roll och ökade engagemanget.

Ett annat exempel är den så kallade Ungdomsdialogen i Västerås. Där får gymnasieungdomar kommunala sommarjobb för att göra utredningar med hjälp av olika dialogverktyg. Två exempel på trafikfrågor som ungdomarna arbetat med är en ny innerstadsstrategi och förnyad översiktsplan.

– För ungdomarna är det en jättebra utbildning och erfarenhet. Och för kommunen är det ett effektivt sätt att få kontakt med ungdomar som kan arbeta med olika frågor, säger Malin Henriksson.

Text: Mikael Sönne