Utmanande tillgänglighet i svensk skärgård

Kustnära landsbygd har unika förutsättningar där vattnet innebär både svårigheter och möjligheter. Det menar forskningschef Jessica Berg som tillsammans med forskaren Jonna Nyberg undersökt tillgängligheten och förutsättningarna för hållbara transporter.

Navigera mot en hållbar skärgård – en omvärldsanalys kring Sveriges unika landsbygdsmiljöer. Så heter den dokumentstudie där forskarna undersökt alla regioner i Sverige med kust och skärgård. Sverige är ett av de länder med flest öar i världen, nästan 230 000 enligt Statistikmyndigheten SCB.

Kusten är sällan rak och då kan bilvägen bli lång till skillnad från resan med båt. Hur går omställningen till ett fossilfritt samhälle och framtidens tillgänglighet, till exempel genom att synka kollektivtrafiken med hyrcykel? Jessica Berg bor tidvis i skärgården vilket väckt intresset för de lokala förutsättningarna. Hon ger exempel på fler utmaningar.

– Det är svårt att få till en god tillgänglighet med vägar som inte är lämpliga för bussar. De är ofta för smala och det är inte möjligt att vända på alla ställen. Trafiken lider av en ojämn belastning, jämförbar med fjällens, med tidvis en enorm tillströmning av turister och fritidsboende.

Det ställer höga krav på uthållighet för dem som erbjuder olika tjänster som företagare med camping, restauranger och annan service. Den ojämna belastningen påverkar såväl vägar som tillgång till vatten, bredband och el.

– Bitvis blir det mycket trafik på vägarna och inte minst ökad båttrafik. Det påverkar livet under vattnet, både växter och djur. Därför finns det all anledning att få kunskap om hur det går att utveckla hållbart resande till sjöss, men vi har inte funnit några större incitament för båtägare att ändra sitt beteende, som att till exempel byta till renare motorer.

Det finns ett initiativ, Sluta tanka havet, som flera myndigheter och organisationer står bakom. Därför går det att lämna in en gammal tvåtaktare till skroten utan att behöva betala, men den som gör det behöver ju ändå köpa en ny motor. Jessica Berg undrar hur budskapet är kommunicerat, är det motiv nog för att ställa om och får det effekt?

Forskarna har tagit del av lokala satsningar och interregionala EU-projekt så som Leader. De har också undersökt både vetenskaplig och grå litteratur, bland annat utvecklingsplaner för de berörda regionerna samt för några kommuner.

– Planerna beskriver flera utmaningar, till exempel hur det går att utveckla en levande landsbygd och samtidigt ta hänsyn till djur och natur. Det var förvånande att flera regioner saknar skrivningar om hur deras skärgård ska utvecklas trots att kust och öar är kännetecknande för deras geografi.

Till grund för studien finns en litteratursökning om att bo och verka i kust och skärgård i länder som kan likna Sverige geografiskt. Där finns mycket om Åland som påminner om Sveriges förutsättningar med skärgård, grynnor och grund.

Tidigare har Jessica Berg deltagit i en expertgrupp inom International Transport Forum (ITF) med namnet Innovative mobility for the periphery. Det arbetet handlade om alla typer av glesbefolkad landsbygd, alltså inte specifikt om kust och skärgård. Hennes insikt då blev att det saknas kunskap om tillgänglighet till öar utan landförbindelse trots att Sverige präglas av öar och långa kustlinjer.

För att kunna lyfta utmaningar där forskningen borde göra mer har forskarna tagit hjälp av en rådgivargrupp bestående av ett antal myndigheter, riksförbund och nätverk. Stor betydelse för kunskapsinhämtning har även nätverket SNIR, Sweden Network for Island Research, haft. Inom nätverket finns ett nära samarbete mellan forskare, skärgårdsbefolkning och dess intresseorganisationer.

Jessica Berg och Jonna Nyberg önskar gå vidare med fallstudier genom att studera hur tillgänglighet, hållbara transporter och infrastruktur beaktas och inkluderas i lokal policy och praktik. De vill få kunskap om hur olika aktörer påverkar en plats och dess möjlighet att ställa om. Vilka är involverade i att utveckla denna typ av landsbygd? Vilka jobbar för ökad tillgänglighet och vad finns det för motkrafter och konflikter?

– Vi menar att det har betydelse hur beslutsfattare ser på platsen – som turistmål, boplats, resurs eller belastning. Det kan avgöra utvecklingsstrategier och vilka investeringar som sker.

Dokumentstudien Navigera mot en hållbar skärgård har finansierats av Trafikverket.

Text: Gunilla Rech