Klimat och resurser i centrum för ny professor

En 48-årig urgöteborgare, Chalmersdocent och trebarnspappa är VTI:s senaste professor. Att kartlägga och lotsa balansgången mellan effektiva klimatåtgärder och att undvika nya miljöproblem är hans viktigaste utmaning.

Att vara ny på jobbet innebär att vara ny på jobbet, vare sig man är professor eller inte. Anders Nordelöfs andra dag på VTI handlar om inloggning, passerkort, praktiska rutiner – och den här intervjun för att presentera honom.

– Hur det känns? Jo, bra, äntligen är jag här, säger han efter lite letande för att hitta rätt mötesrum på VTI-kontoret på Lindholmen i Göteborg

– Jag är mycket förväntansfull och det är behagligt att schemat faktiskt är lite tomt. Det finns utrymme att både reflektera lite och starta något nytt.

På VTI är han nytillträdd professor i miljösystemanalys, vilket enkelt uttryckt är en samling metoder för att på systemnivå analysera hur natur, samhälle och människor påverkas av teknik (den mest kända är LCA, livscykelanalys). Alla tekniska förändringar – ja, egentligen allt vi människor gör – påverkar vår omgivning på ett eller annat sätt.

En huvuduppgift – både framåt på VTI och i tidigare forskning – är utmaningen att minska klimatpåverkan utan att samtidigt få en rad oönskade effekter när det gäller resurshantering, miljö och människors hälsa. Det tydligaste exemplet är kanske elbilarnas batterier, där elektrifieringen totalt sett minskar koldioxidutsläppen, men där flera av de metaller som ingår i batterierna är knappa resurser.

Dessutom orsakar brytningen av dessa metaller ofta problematiska utsläpp och battericelltillverkningen är i sig också mycket energikrävande.

Samma dag som den här intervjun görs har Anders Nordelöf blivit intervjuad i Dagens Industri om att batteritillverkaren Northvolt tvingas importera katodmaterial från Kina. Han funderar på hur han har uttryckt sig – ambitionen var att vara tydlig, men inte säga mer än han kan stå för i en direkt dialog med företaget.

– Det räcker inte att titta på klimatpåverkan isolerat. Vi måste även beakta annan miljöpåverkan och se på miljö- och resursfrågor brett, säger han.

Finns det risk att vi glömmer andra miljöfrågor för att klimathotet är så akut?

– Nej, det tycker jag inte. Men det bygger på att vi forskare lyfter fram och påminner om alla miljö- och även hälsoaspekter som är relevanta. Och med rätt teknik och resurshantering tror jag att det här dilemmat går att lösa, säger han och tillägger:

– Sen får vi se upp med motsatsen också – att betona enskilda miljöeffekter alltför mycket och påstå att allting är lika allvarligt och problematiskt som klimatförändringarna. Oljeutvinningsindustrin gör ju gärna det, och tar det som en intäkt för att allt ska fortsätta som förut.

Med sig i det yrkesmässiga bagaget till VTI har Anders Nordelöf sju års arbete som forskare och forskningsledare efter disputationen på Chalmers, den sista tiden med titeln senior forskare i just miljösystemanalys. Han kommer fortsätta arbeta deltid på Chalmers, till en början 50 procent och på sikt gå ner till 20–30 procent, för att kunna fortsätta vara huvudhandledare och även undervisa.

Efter examen på civilingenjörsutbildningen Teknisk fysik inleddes karriären på ett konsultföretag med flera uppdrag för bland annat Volvo Cars. Anders Nordelöf arbetade mycket med elektronik och hybridfordonteknik, ofta som projektledare, och var bland annat teamledare för drivlinegruppen vid elektrifieringen av Volvos C30-modell. Roligt, utmanande och extremt arbetsintensivt, minns han i dag.

2011 sökte han och antogs som forskarstuderande på Chalmers – vid högre ålder än många andra doktorander och onekligen ett lappkast i karriären. Strax innan hade Anders Nordelöf fått en son, Melker, med Downs syndrom.

– När det hände något som var omvälvande privat så blev det lättare att göra fler stora förändringar i livet. Jag fick mer tid hemma än planerat och möjlighet att fundera. Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor och teknik, men gjorde jag rätt saker som konsult? Jag kände att jag ville förstå mer och kanske bidra på ett annat och effektivare sätt.

– När livet i någon mån kastades om, insåg jag att jag kunde göra vad jag ville. Man kan inte veta säkert vad som händer imorgon, men man kan bestämma sig för att göra det man verkligen vill, redan idag, tillägger han.

Om starten som doktorand kanske var lite sen har forskarkarriären efter det gått desto snabbare. Sju år efter det att avhandlingen försvarades 2017 får Anders Nordelöf nu den högsta akademiska titeln. Rollen och tjänsten som professor är både ett erkännande av en hög kunskapsnivå och en möjlighet att skapa ny och viktig forskning.

– Som professor får jag också större genomslag och en helt annan tyngd i olika frågor. Det gäller inte minst tredje uppgiften, det vill säga att föra ut kunskap i samhället, säger Anders Nordelöf som relativt ofta blir kontaktad av journalister, både för intervjuer och bakgrundsresearch.

I uppdraget på VTI ingår både att driva egna forskningsprojekt och att öka kunskapen generellt om miljösystemanalys och livscykelanalyser. I uppgiften ingår också att på lite sikt bygga en egen forskargrupp med inriktning på de här frågorna. Det innebär att rekrytera både doktorander och seniora forskare och även skaffa finansiering.

Några konkreta projektidéer vill Anders Nordelöf inte avslöja, men han betonar VTI:s breda kompetens och möjligheten att få studera alla olika transportslag som bilar, tunga vägfordon, fartyg, flyg och tåg. Vi får se, men det är kanske ingen vild gissning att några projekt kommer att beakta hela den spännvidden.

Text: Mikael Sönne

Fyra frågor till Anders Nordelöf. Se en kort film nedan: