Nationalekonom med sikte på transporter

Maria Börjesson hade lätt för matematik, statistik och programmering. Det i kombination med ett starkt samhällsintresse ledde fram till valet av universitetsstudier. Numera är hon VTI:s professor i nationalekonomi med fokus på transporter.

Hon började studera teknisk fysik på KTH parallellt med nationalekonomi vid Uppsala universitet och fortsatte sedan vidare som doktorand vid KTH.

– Redan som ung hade jag därmed två ben att stå på vilket ledde till en doktorandtjänst inom efterfrågemodellering i transportsystemet på KTH i början av 2000. Då fanns ett stort fokus på trängselskatt och förhoppningar om att internet och mobiltelefoner skulle minska efterfrågan på resor. Min avhandling handlade om dessa frågor.

Utan ett transportsystem fungerar inget samhälle. Transportekonomi handlar om hela det forskningsfältet, om hur det offentliga kan skapa så stor samhällsnytta för medborgarna som möjligt.

Det kan ske genom att reglera och optimera transportsystemet så att nyttorna blir så stora som möjligt, till exempel genom god tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, sjukvård och restauranger. Samtidigt ska det bli så få nackdelar som möjligt, till exempel i form av olyckor, utsläpp och monetära kostnader. Det kan ske genom investeringar i eller underhåll av infrastruktur, ändrade biljettpriser eller skatter.

Ofta finns det målkonflikter samt för- och nackdelar med olika åtgärder som sedan måste vägas mot varandra. Till exempel leder höjda drivmedelsskatter till sämre tillgänglighet men lägre utsläpp.

Det VTI skulle kunna satsa inom hennes forskningsområde är ex poststudier.

– Det finns numera väldigt mycket bra data att utgå ifrån. Det är enda sättet att göra policyåtgärder mer träffsäkra för att verkligen nå uppsatta mål. Jag skulle därför vilja se fler analyser av vad som sker efter tillämpningen av en viss policy, till exempel för ändrat tågutbud, nya vägar, ändrade taxor i kollektivtrafiken och prissättningsåtgärder, allt ifrån parkeringsavgifter till flygskatt.

De transportpolitiska målen som regeringen har stakat ut är bra, anser hon. De är inte enbart inriktade på klimat utan även på jämlikhet och rättvisa. Men om man skulle utveckla dem, så vore det viktigt att explicit formulera och försöka hantera de konflikter som finns mellan målen. Då skulle det bli lättare att utvärdera utvecklingen mot dem.

Att framtidsspana fem år framåt, det är en lång tid, speciellt nu med tanke på EU:s klimatmål för 2030, men Maria Börjesson andas viss optimism.

– Vi har otroligt starka styrmedel på EU-nivå. Det är imponerande, om alla är med på båten så kommer det att gå. Jag tror att vi måste fokusera mindre på forskning som utvecklar nya nationella styrmedel och mer på hur vi implementerar och integrerar EU:s klimatmål i den svenska transportsektorn. De svenska styrmedlen måste ju fungera bra tillsammans med dem på EU-nivå, så att de inte motverkar varandra. Dessutom behöver vi forska mer om hur vi planerar ett transportsystem under de kommande 50 till 80 åren, där EU:s klimatpolitik är rådande.

Maria Börjesson arbetar också på deltid som adjungerad professor på Linköpings universitet.

– Det är ett trevligt universitet med riktigt excellenta forskare. Och det är bra för VTI och forskningen inom transportekonomi att få näring utifrån. Genom olika EU-projekt har vi numera goda relationer inom Europas forskarmiljöer, men vi borde kunna samverka mer med amerikanska forskare.

Forskningen i transportekonomi har många kompetenser med bredd men skulle även behöva några fler erfarna ämnesspecifika forskare, anser hon. Det bästa med jobbet är att vara handledare, att se doktoranderna utvecklas, frodas och gå framåt.

Viktigast på fritiden är rollen som trebarnsmamma. Fysisk träning får hon som löpare, hon tävlar på distanser från 5 000 meter till maraton, utmaningar som hon tycker påminner om forskning.

Mål för transportpolitiken - Regeringen.se Länk till annan webbplats.

Vi som arbetar här - vti.se Länk till annan webbplats.

Text: Gunilla Rech