Ny forskning ska minska störningar från byggtrafik

Byggtrafik i städer orsakar stora störningar i form av buller, utsläpp och försämrade trafikflöden. I projektet Störningsfri stad 2.0 ska man ta fram ett planeringsverktyg och förbättrade samverkansprocesser för att minska störningar kopplade till byggprojekt. Fokus ligger på Projekt Ostlänken som är så stort att förbättrad planering är absolut nödvändig.

Det är lätt att se störningar från byggprojekt som tidsbegränsade, ”det blir bättre när det är färdigt”. Men i städer pågår ständigt små och stora byggprojekt som innebär ökade transporter samtidigt som man måste stänga av gator, körfiler eller gång- och cykelvägar. Det kan vara allt ifrån byggande av ett stort bostadsområde till renovering av en bro eller reparation av en läckande vattenledning under gatan.

När kommunerna får in så kallade trafikanordningsplaner med begäran om att stänga av trafiken på en viss plats behandlas de ofta en och en. De samordnas inte vilket kan skapa stora störningar i trafiken.

– Om de olika aktörerna delade med sig av sina planer tidigare så skulle man kunna koordinera avstängningarna så att de inte skapar så mycket störningar, säger Linnea Eriksson, senior forskare på VTI.

Tillsammans med Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet (LiU), arbetar hon med projektet Störningsfri stad 2.0 finansierat av Smart Built Environment. Det började som ett Vinnovaprojekt 2019-2021 där fokus låg på att få fram data kring byggprojekt, planering och störningar i städer.

– Vi skaffade oss mycket kunskap under de åren. Nu vet vi till exempel att 50 procent av dagens byggtransporter sker mellan klockan 6 och 9 på morgonen, precis när det är morgonrusning i trafiken. De kan lika gärna göras mellan 11 och 14, men det är ingen som ställer sådana krav. Kommunerna skulle kunna kräva det och byggbranschen skulle inte protestera, bara det är lika för alla, berättar Linnea Eriksson.

Av städernas godstransporter består 20-30 procent av fordon kopplade till byggtrafik. Man kan minska transporterna till ett husbyggnadsprojekt med 50-80 procent om man planerar bättre.

Det inledande forskningsprojektet följdes av Störningsfri stad 2.0 där forskarna sammanförde olika forskningsområden som bygglogistik, samhällsplanering, intelligenta transportsystem och interaktionsdesign. Anna Fredriksson är projektledare och ska tillsammans med Linnea Eriksson och två forskare på LiU ta fram ett planeringsverktyg och förbättrade samverkansprocesser mellan olika aktörer, det kan vara kommuner, entreprenörer, byggherrar, ledningsägare eller Trafikverket. Målet är att minska störningarna så mycket som möjligt och därmed bidra till städernas attraktivitet.

Störningsfri stad 2.0 har fått alltmer fokus på Projekt Ostlänkens genomförande i Norrköping och Linköping.

– Med ett jätteprojekt som Ostlänken blir det väldigt tydligt att man måste samverka och planera på ett bra sätt för att staden ska vara funktionell under bygget. Annars är risken för att byggandet skär av stora delar av staden och då blir det mycket svårt att förflytta sig, säger Anna Fredriksson.

De har suttit med när planerare från kommunen och Trafikverket har träffats.

–Vi såg tidigt att man kan minska risken för störningar genom att kommunen inte drar i gång stora projekt samtidigt som bygget av Ostlänken pågår. Kommunen vill naturligtvis utveckla området kring ett nytt resecentrum med bland annat bostäder, men det går inte att göra allt samtidigt, säger Linnea Eriksson.

Tidig delning av information är avgörande. Trafikverket måste presentera en produktionsplan i så god tid att kommunen kan göra sin planering. Det kan handla om att ett kommunalt brobygge måste vara färdigt vid en viss tidpunkt i Ostlänkenprojektet för att det inte ska bli trafikkaos. Eller att kollektivtrafiken måste dras om i ett visst skede. Situationer som ”oj, ska ni också gräva här!” måste undvikas.

Anna Fredriksson har lång erfarenhet av bygglogistik medan Linnea Eriksson kommer från ett helt annat håll. Hon är statsvetare med stor kunskap om kommunala planeringsprocesser.

–Vi har funnit varandra och tycker att det är kul och fruktbart att arbeta ihop. Det här är ett ganska outforskat område vilket är spännande. Vi arbetar nära dem som jobbar praktiskt med de här frågorna och känner att det vi gör är efterfrågat av kommuner, Trafikverket och privata aktörer, säger Linnea Eriksson.

Text: Johan Sievers/Redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i VTI aktuellt 1-2024