Flaggan i topp för Transportforum

Det fanns all anledning till att fira på Transportforum, VTI:s konferens i Linköping med forskning om transporter i fokus 17 till 18 januari. Nordens största arrangemang om transportforskning fyllde 40 år. Så mycket kunskap om all form av mobilitet med huvudspåren hållbar omställning, effektivisering och elektrifiering.

Framtiden ställer stora krav på forskarvärlden och kräver kombinationer på ett annat sätt. Det var några spaningar av Tomas Svensson, VTI:s generaldirektör, även forskare i transportekonomi med fokus på transporter och trafik i städer och regioner. Han var också en av dem som kunde se de förändringar som skett sedan den mer blygsamma starten på 1980-talet. På årets konferens kunde de 1 200 deltagarna välja mellan rekordmånga sessioner, närmare 90 med sammanlagt 300 talare.

Två inledningssessioner angav tonen, den ena om framtid och visioner, den andra om EU:s klimatprogram Fit for 55. Vilka utmaningar står vi inför och hur kan vi använda kunskapsbaserad utveckling för att lösa dem, var den inledande frågan, ställd av moderatorn Karin Klingenstierna. Först att svara var Andreas Carlson, Sveriges infrastruktur- och bostadsminister. Medveten om att inte kunna beröra alla ämnen, betonade han ett holistiskt förhållningssätt, där trafikslagen inte ska konkurrera utan komplettera – intermodalitet för ökad tillgänglighet och effektivitet. På frågan om vilka satsningar som behöver prioriteras hade han ett tydligt svar:

– Det handlar om underhåll, underhåll och underhåll, sade Andreas Carlson som också valde att lyfta fram forskningen om trafiksäkerhet och speciellt en person, VTI:s professor Astrid Linder.

– Hon är mer internationellt känd än nationellt för sin forskning om trafiksäkerhet och utveckling av världens första kvinnliga krockdocka i genomsnittlig storlek. Nu är hon utsedd till en av 100 mest inflytelserika och inspirerande kvinnor 2023 enligt BBC, sade han vilket inbringade en stark publikapplåd.

Koll på visionerna hade Philippe Crist, rådgivare för innovation och framtid på ITF, International Transport Forum vid OECD, som deltog digitalt. Angående framtiden tänker han alltid att han inte vet, men att han har hoppet om att forma den och kan tala om hur den kan komma att se ut. Det som sker nu kommer förmodligen att manifestera sig i framtiden fast inte riktigt som många förställer sig. Förändringen går från att bygga robusta system över resilienta till responsiva.

Torsdagens konferens inleddes med sessionen Fit for 55 i praktiken. EU:s klimatlag fastställer att unionens utsläpp ska minska med minst 55 procent till år 2030 och att EU ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050. Hur påverkar det förutsättningarna för transportsektorn här och nu?

Huvudtalare var Victoria Wibeck, ledamot i Klimatpolitiska rådet och professor vid Linköpings universitet. Det behövs en accelererad klimatomställning och ett helhetsperspektiv som inbegriper såväl den politiska, praktiska som personliga sfären. I sin forskning har hon använt sig av gruppintervjuer med representanter för näringsliv, myndigheter och politiska organisationer. De lyfte fram behovet av ledarskap, långsiktighet och flexibilitet. Det finns behov av att öppna tankevärlden genom goda exempel och samhällsberättelser.

Det kommer att gå att klara EU:s klimatmål ansåg panelen med företrädare för olika delar av transportsektorn: Jenni Ranhagen, vd för Näringslivets transportråd, Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige, Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen och Sofia Hellberg, infrastruktur och kollektivtrafikchef i Västra Götalandsregionen. Men det kommer att kräva stora investeringar och stöd.

Forskningens roll i en snabb samhällsförändring var temat för en annan session. Inbjuden var en som faktiskt forskar om forskning hur ser ut och vad vi tror framåt: professor Mats Benner på Lunds universitet. Utvecklingen har gått från stora robusta forskningsprojekt drivna ovanifrån till mer ekonomisering. Nu det handlar det mer om att hålla budget, att ha lagom stora projekt som går att utvärdera och mäta. Men är de skickliga på att driva och fånga upp kunskapen på ett substantiellt rätt sätt, frågade han sig bland annat.

Sessionen bjöd på två konkreta fallbeskrivningar. Dels genom ett forskningsprojekt om Ostlänken och en störningsfri stad, med Anna Fredriksson, projektledare från Linköpings universitet och Ulf Johansson Lorin, verksamhetsstrateg på Linköpings kommun. Dels ett forskningsprogram för att ställa om Sverige genom ny samverkan mellan samhällsbyggnad och transporter där hundratals organisationer vill medverka. Ansökan för Shift2Access är inlämnad till Vinnova av projektledarna Emma Hult på IQ Samhällsbyggnads och John Hultén, verksamhetschef på K2.

För första gången innehöll Transportforum sessioner om forskningskommunikation. Även där medverkade John Hultén med goda råd. Seniora VTI-forskaren Malin Henriksson gav exempel på hur en debattartikel om en nationell rekommendation om barns skolresor utlöste en lavin av mera media. Generalsekreterare Cissi Askvall gav en inblick Vetenskapsrådets arbete med en ny nationell plattform för forskningskommunikation. VTI:s bibliotekschef Birgitta Sandstedt tog tillfället i akt att berätta om det nationella transportbiblioteket vars roll bland annat är att sprida och ge långsiktig åtkomst till forskningsresultat och projekt.

Sessionen Vart tar nyanserna vägen – forskarens roll i samhällsdebatten gav andra infallsvinklar. I panelen ingick Maria Bratt Börjesson, professor på VTI, Mats Eklund, professor på Linköpings universitet, Ulrika Björkstén generalsekreterare för Vetenskap och samhälle samt mediastrategen Brit Stakston. Hon tog upp risken för påhopp och hat för den som deltar i den offentliga debatten. Hon, och flera andra i panelen, betonade att det är arbetsgivarens ansvar att ha rutiner för detta och ta hand om medarbetare som råkar illa ut. Samtidigt uppmanade hon forskare att ändå ta steget och delta i samhällsdebatten.

– Tänk på den tysta publiken. Den hörs inte men är en stor majoritet. Visst har debatten polariserats och det krävs ofta väldigt snabba svar, men det går fortfarande att föra ett sakligt, långsamt samtal, sade hon.

Sessionerna bjöd på åtskilliga djupdykningar, såsom den om strategisk planering av järnvägskapacitet modererad av Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på VTI. VTI-forskaren Kristofer Odolinski presenterade en livscykelkostnadsanalys för bästa ersättningsformen för underhållet av tågens växelsystem. Han hade dessutom själv hade blivit sen till konferensen, just på grund av växelfel. VTI-forskaren Tomas Lidén visade hur en tvådelad optimeringsmodell kan bli användbar för att kunna maximera antalet tåg på en viss sträcka.

Nytt för i år var en digital poster där forskare kunde publicera sina resultat. Berättade mer om det gjorde VTI:s avdelningschef Mattias Haraldson och forskningsledare Fredrik Hellman som också ansvarade för konferensen. Intill posterskärmen fick ett antal forskare själva också göra hisspresentationer på fyra minuter.

Verksamhetsledare Mattias Vahlne presenterade satsningen Arctic Center of Energy, ett samarbete för samhällets elektrifiering initierat av Luleå universitet med flera samarbetsparter. VTI kommer öka sitt engagemang i norra Sverige och utreder möjligheten att öppna ett kontor även där, enligt Magnus Berglund, forskningschef på VTI.

Text: Gunilla Rech