Dubbelt uppdrag för VTI:s nya professor i ekonomi

Här har ni honom: Henrik Andersson, ny professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi. Karriären har tagit honom från Lunds universitet till VTI i Stockholm, vidare till Toulouse School of Economics i Toulouse, Frankrike, och så tillbaka till VTI i Lund. ”Det känns det som att komma hem”, säger han.

Henrik Andersson började jobba 1 augusti och har fått en arbetsplats längst in i det öppna kontorslandskapet. De första veckorna fylls med ny på jobbet-introduktion och arbete i VTI-projekt som den nya professorn redan är involverad i. Direkt efter den här intervjun väntar ett digitalt veckomöte med ledningen för den vetenskapliga sammanslutningen SBCA (se faktarutan).

Erbjudandet om den nya tjänsten i Lund – som utökar antalet professorer på VTI från sex till sju – kom redan förra året, men Henrik Andersson valde att börja efter semestern i år. Han bad också om lite betänketid innan han bestämde sig definitivt.

– Jag hade en attraktiv tjänst i Toulouse och trivdes också väldigt bra socialt. Jag har en fru som jag träffat i Frankrike och en son som är född och uppvuxen där. På ett sätt var det mycket att ge upp att flytta till Sverige, säger han och tillägger att det var viktigt att det blev hela familjens beslut.

Vad var det som avgjorde?

– Det är en väldigt spännande tjänst samtidigt som det kändes som det kanske var dags att göra något nytt. Jag känner till VTI sedan tidigare och privat är Sverige och Skåne helt rätt om vi över huvud taget skulle flytta någonstans.

Som forskare har Henrik Andersson framför allt intresserat sig för hur man ska värdera faktorer som normalt sett inte har ett pris på marknaden. Mer specifikt har han arbetat mycket med metodutveckling för att sådana värderingar ska bli så träffsäkra och ”korrekta ” som möjligt.

Värderingen kan gälla saker som tystnad, ren luft och säkerhet. I en studie har Henrik Andersson till exempel skattat vad som benämns ”The value of a statistical life”, vilket är värdet av att förhindra att någon dör. Sådana värdeberäkningar används i samhällsekonomiska kalkyler och vägs mot kostnaderna för att åstadkomma detta, till exempel genom investeringar i infrastruktur. Kalkylerna kan i nästa steg hjälpa politiker och andra beslutsfattare att – förhoppningsvis – fatta kloka beslut.

Transportekonomi kan också handla om att förstå människors val av olika transportslag och även påverka det beteendet – till exempel att välja transporter med mindre klimatpåverkan.

Oavsett inriktning är det viktigt att forskningen är ”policyrelevant”, har betydelse i samhället, för Henrik Andersson.

– Ja, och det är ytterligare en orsak till att jag gärna ville ha den här tjänsten. På ett universitet kan forskningen ofta bli mer fokuserad på metodutveckling, till exempel mer teoretisk, medan VTI:s arbete är mer samhälls- och policyinriktat. Här i Lund ges jag också möjlighet till många bra kontakter med andra forskare med samma inriktning, även om de inte är ekonomer.

Som professor i Lund får Henrik Andersson ett dubbelt uppdrag. Dels ska han fortsätta forska – två aktuella projekt handlar om riskvärdering och bullerproblematik – dels ska han också bygga upp en forskningsmiljö med transportekonomisk inriktning. Det innebär att rekrytera både doktorander och seniora forskare och även skaffa finansiering för en sådan forskargrupp. En doktorand är på plats, men i övrigt börjar arbetet från noll.

– En tuff utmaning, visst, men också väldigt stimulerande och spännande. Jag tror att kopplingen till Lunds universitet och närheten till Köpenhamn kommer underlätta i det arbetet. Jag fortsätter också att vara knuten till Toulouse School of Economics vilket också skapar många kontakter.

I Toulouse – Frankrikes fjärde största stad – hade Henrik Andersson först en tjänst som postdok och till slut som motsvarande docent . Han flyttade till Frankrike redan 2008, först på en tidsbegränsad tjänst och sedan med tillsvidareanställning. Dessförinnan hann han jobba några år som nybliven doktor vid den då nybildade enheten för transportekonomi på VTI i Stockholm.

Att det över huvud taget blev en akademisk karriär var inte alls någon självklarhet. Henrik Anderssons pappa var murare och i släkten fanns inte en stark tradition av akademisk utbildning. Efter gymnasiet jobbade han några år som ramspännare hos en leverantör till screentrycksindustrin och det var först i lumpen under denna tid som tanken på att läsa på universitet väcktes.

Sedan gav det ena det andra. Magisterutbildning i ekonomi vid Lunds universitet ledde till forskarutbildning vid samma lärosäte och doktorsexamen 2005. Men att det blev transportekonomi var faktiskt en tillfällighet.

– Nationalekonomi var jag säker på, men sedan dök det upp en doktorandtjänst med inriktning mot just transportekonomi. Det var mycket förmånligt att få en tjänst som forskarstuderande, säger Henrik Andersson som snabbt fastnade för just det forskningsområdet.

Varför är det kul att forska?

- Jaa, jag tror att ju mer du jobbar med något, desto mer intressant blir det. Du lär dig mer och får fler och fler kontakter. Det är också väldigt spännande att hitta lösningar på problem.

För VTI är den nya professorstjänsten en del av den strategiska satsningen på att bygga ut verksamheten i Lund. Det är också ett sätt att bredda forskningen och komplettera det arbete som bedrivs av VTI:s andra professor i nationalekonomi, Maria Bratt Börjesson i Stockholm.