Vägytemätningar inför nästa tekniksprång

Att vägarna vi färdas på är i gott skick är viktigt för både framkomlighet och trafiksäkerhet. Men hur inventerar man vägnätets tillstånd? Jo, genom att göra vägytemätningar, och sådana har gjorts i stor skala i Sverige sedan 1986. VTI har i högsta grad varit med i det här arbetet, och är fortfarande en mycket viktig aktör.

– Jag började arbeta på VTI på 1980-talet och har följt utvecklingen på vägytemätningsområdet, säger Thomas Lundberg, forskningsingenjör på VTI.

Trafikverket ansvarar för mätningarna och är förmodligen den myndighet som, enligt Thomas Lundberg, i förhållande till väglängd sitter på mest data av det här slaget i hela världen.

De allra första mätningarna var mekaniska. De gjordes med hjälp av fysiska mäthjul som hade kontakt med vägytan. Sedan började forskare på VTI att fundera över om man inte kunde använda sig av laser i stället och att det också skulle vara mer tillförlitligt. Dåvarande Vägverket, i dag Trafikverket, nappade på idén och finansierade den forskning som ledde fram till att nya mätinstrument, baserade på laserteknik, utvecklades.

– VTI har alltid varit uppdaterat inom området vägytemätning med väl fungerande utrustning. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva en för Trafikverket relevant forskning. I och med att Trafikverket har fört in nya krav vid vägytemätning har VTI beslutat att investera i en ny modern utrustning. Vi hoppas att den ska kunna tas i bruk till mätsäsongen 2024.

VTI har också gått från att genomföra mätningar till att utveckla kontrollmetoder för att avgöra mätningarnas kvalitet.

– Det skedde i samband med att Vägverket började upphandla vägytemätningarna. Flera privata aktörer deltog i upphandlingarna med egna instrument och metoder. VTI:s roll blev att se till att alla mätningar var valida, jämförbara och spårbara med historiska data.

Upphandlingar görs i dag vart fjärde år. Trafikverket väljer då ut två leverantörer som ska arbeta över hela landet. När upphandlingen är klar görs särskilda referensmätningar för att garantera att vinnarna håller rätt kvalitet. Leverantörerna måste klara dessa tester för att få uppdraget.

– I begynnelsen var det en del som inte klarade proven, men i dag är leverantörerna så kvalitetsmedvetna så det är ytterst ovanligt att någon underkänns, säger Thomas Lundberg.

VTI går vidare med att utveckla nya mät- och kontrollmetoder som skulle kunna komplettera de gamla. Mätningar av vägytans tillstånd säger nämligen inte med säkerhet något om tillståndet inuti vägkroppen, till exempel om den är svag, vilket påverkar vägens livslängd. Detta är något som blir alltmer angeläget att ta reda på. Trafikarbetet ökar ständigt, och den tunga trafiken, som orsakar att vägarna ”sjunker ihop”, blir dessutom allt tyngre, vilket spär på utvecklingen.

– Indikatorer, metoder och kontrollmetoder som kan beskriva vägkroppens skick kan vara nästa tekniksprång inom det här området, menar Thomas Lundberg.

Text: Catarina Gisby/Redakta

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerat i VTI aktuellt 2-2023