Vägteknisk forskning – en ständigt aktuell 100-åring

Tomas Svensson i talarstol med åhörare.
VTI:s generaldirektör Tomas Svensson. Foto: Axel Mazetti/VTI

Den vägtekniska forskningen har bidragit till bättre vägar, bekvämare resor och säkrare trafik under de gångna 100 åren i Sverige. I framtiden väntar nya forskningsfrågor bland annat på grund av elektrifiering och klimatförändring. ”Utvecklingen fortsätter. Nu har vi 100 år av nya utmaningar framför oss”, sade VTI:s generaldirektör Tomas Svensson i samband med jubileet.

För jämnt 100 år sedan, 1923, bildade Kungliga Automobil Klubben, KAK, ett vägtekniskt institut för att göra den ingen­jörsbyggda vägen till norm i Sverige. Dåtidens vägar var ofta i bedrövligt skick – lervälling täppte igen diken, tjäle tryckte upp stenar i vägbanan och stora mängder av hål gjorde vägarna farliga. Sverige hade inte råd med så dålig infrastruktur och forskning var nödvändig för att göra vägarna bättre.

Genom åren omvandlades det vägtekniska institutet till det som idag är VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

– Det är en imponerande utveckling som transportforskningen vid VTI kan uppvisa under de här åren. Vikten av forskningen för transportsektorn i Sverige är genomgripande och påfallande tydlig, säger VTI:s generaldirektör Tomas Svensson.

100-årsjubileet för den vägtekniska forskningen uppmärksammades vid ett jubileumsseminarium på tisdagen då bland andra infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson deltog tillsammans med KAK:s ordförande Peter Wallenberg Jr och en panel med olika aktörer inom transportbranschen. Samtliga deltagare betonade att forskningsområdet trots sin långa historia fortfarande är mycket aktuellt.

Statsrådet Andreas Carlson lyfte bland annat fram det nya kompetenscentrum för vägteknik som VTI kommer att stå bakom tillsammans med Lunds tekniska högskola, Chalmers, KTH och Luleå tekniska universitet. Kompetenscentret finansieras av Trafikverket med närmare en halv miljard kronor över tolv år från 2023 till och med 2034.

Andreas Carlson betonade också att det svenska vägnätet är gammalt, många vägar är byggda före 1970, och att underhållsbehovet därför är stort. Bra vägstandard är i sin tur nödvändigt för arbetspendling, godstransporter och andra resor – kort sagt för ett väl fungerande och långsiktigt hållbart transportsystem i Sverige. Allt detta gör behovet av vägteknisk forskning stort också i framtiden.

– Den vägtekniska forskningen och infrastrukturen har en mycket stor betydelse för att vi ska kunna få det funktionsbaserade, effektiva och hållbara transportsystemet på plats. Det gäller för alla trafik- och transportslag, säger Tomas Svensson.

KAK:s ordförande, Peter Wallenberg Jr, gav en historisk tillbakablick på KAK:s väginstitut som efter några år togs över i statlig regi och i dag alltså är nuvarande VTI. Han poängterade också behovet av fortsatt forskning, inte minst på grund av den pågående elektrifieringen.

Läs mer om Kompetenscentrum för vägteknik:

VTI del i nytt kompetenscentrum för vägteknik (via.tt.se) Länk till annan webbplats.