Professorn som brinner för vägteknik, utbildning och sina doktorander

Långt bort från vulkanernas Island brinner han för sitt jobb. Det brukar bli långa arbetsdagar. Sedan 2007 har Sigurdur Erlingsson pendlat till och från hemlandet för sin professur i väg- och banteknik på VTI, tillsatt i samverkan med KTH och Islands universitet.

– Just nu tar jag hand om tre doktorander och en till skall börja snart. Så det jag själv forskar om riktar sig lite åt samma håll, genom att se över de sysslor som doktoranderna håller på med. Just nu tar det stor del av min tid, säger Sigurdur Erlingsson.

Kort sagt handlar hans forskning om vägkonstruktioner, deras strukturella beteende och nedbrytning, hur strukturen påverkas av tung belastning och klimatet.

Tidigt i livet började han intressera sig för matematik, teknik och naturvetenskap. Sigurdur Erlingsson studerade på Islands universitet och riktade in sig på geofysik.

Därefter blev det KTH och väg- och vattenbyggnad, och en doktorsavhandling 1993 inom geodynamik med namnet Dynamic soil analysis with an application to rock music induced vibrations in Ullevi stadium. Sedan åkte han tillbaka till hemlandet, fick en lektorstjänst och blev professor på Islands universitet 1997.

– Jag fortsatte att ha en bra relation med min gamla enhet jord- och bergmekanik på KTH. I dag undervisar jag fortfarande på KTH fast nu inom vägteknik, inte jordmekanik som förr. Det ger mig energi och är roligt. Jag lär mig mycket av detta och får bredare kunskaper, dessutom är det också viktigt för att se till att det utbildas fler vägtekniker.

2007 inrättade VTI en ny professorstjänst i väg- och banteknik som Sigurdur Erlingsson fick höra om av en tillfällighet, tack vare att han deltog i ett EU-projekt där en av parterna var VTI. Han sökte och fick tjänsten, en av de första professurerna på VTI. Under åren har han sedan utvecklat ett nära samarbete med Trafikverket.

Framtiden bjuder på många nya och komplexa frågeställningar. Det kan handla om belastning från tyngre fordon, klimatförändringar, användning av cirkulära material i vägkonstruktioner, ny sensorteknik för att samla in information om vägars tillstånd samt nya och förbättrade laboratorieförsök. Fast egentligen är det samma utmaningar som förut men med nya förutsättningar. Framtidsutsikterna för vägteknisk forskning är bra, anser han. Vägteknisk forskning är ett klassiskt ämne med svåra utmaningar.

– Vi har hållit på i 100 år. Även om frågeställningarna är de samma, så kommer det ständigt nya utmaningar, nya material, ny sensorteknik, klimatförändringar med mera. Det blir små steg framåt och tar tid.

Det återstår mycket för att helt förstå varför en väg bryts ner. I dag finns det bättre sensorer och instrumenten är billigare med mer pålitliga mått. För att öka förståelsen använder VTI en fullskalig lastbilssimulator, en så kallad HVS, Heavy Vehicle Simulator. Forskarna har också mer och mer börjat anlägga testsajter försedda med instrument i form av vägavsnitt, allt för att följa hur tung last i kombination med klimat påverkar nedbrytningen.

– Detta har gjort att vi har kommit längre i förståelsen om hur vägarna påverkas. Förhoppningsvis leder det till att vi kan anpassa materialvalen bättre vilket gör vägarna mer beständiga.

Sigurdur Erlingsson är medförfattare till en hel del vetenskapliga artiklar, något som är nödvändigt för den som jobbar med doktorander.

– Vi försöker publicera våra forskningsresultat och då kan andra nyttja våra resultat. Vi följer också det som omvärlden gör för att bedöma om vilka saker kan användas av oss. Vi har bland annat fått en del priser för vår forskning. Det vi gör inom vägteknik på VTI är på hög nivå och är uppskattat. Vi ligger i framkant och får ofta bra support från Trafikverket.

När Sigurdur Erlingsson inte arbetar vill han vara fysiskt aktiv. Det går inte sitta still så länge, han behöver bli av med energin. Därför löptränar han, vintertid på rullband och sedan utomhus. Två av barnbarnen bor i Österrike. Dem hälsar han och hustrun på så ofta de kan – han har åtagit sig att lära dem isländska. Och så medverkar han till ett grönare Island. Många skogar försvann redan vid vikingarnas kolonisation, sedan några decennier pågår olika trädplanteringsprojekt, även i privat regi.

– Vid vårt sommarställe på Island har vi planterat många träd, det är björk, asp, rönn, gran, allt som klarar att växa på Island. Det har jag som hobby, det är skönt att kunna vara ute och göra något på mina egna villkor.

Sigurdur Erlingsson är en av dem VTI uppmärksammar genom en porträttserie i samband med jubileet Vägteknisk forskning 100 år.

Vägteknisk forskning 100 år