Miljöstyrande hamnavgifter kartlagda

Den vanligaste typen av miljödifferentiering innebär ett avdrag på hamnavgiften för de fartyg som uppfyller vissa miljöindexmål. Foto: Hejdlösa bilder/VTI

Alla transportslag ska delta i klimatomställningen, därmed även sjöfarten, bland annat genom att övergå till fartyg med mindre miljöpåverkan. VTI har kartlagt hur hamnarnas avgifter utformas för att skynda på ett positivt klimat- och miljöarbete inom sjöfarten.

Koldioxidutsläppen från utrikes sjöfart till och från Sverige uppgår årligen till cirka 8 miljoner ton, vilket kan jämföras med storleken på de årliga totala utsläppen från transporter inom Sverige på cirka 15 miljoner ton. Även utsläpp av luftföroreningar som svaveloxid, kväveoxid samt partiklar är påtagliga inom sjöfarten. För att minska utsläppen behövs ekonomiska styrmedel som skapar incitament för effektiviserande åtgärder.

Majoriteten av de allmänna hamnarna i Sverige styr mot minskade utsläpp genom någon form av miljödifferentiering. Den vanligaste typen av miljödifferentiering innebär ett avdrag på hamnavgiften för de fartyg som uppfyller vissa miljöindexmål. Hur hamnarna utformar sina miljöstyrande avgifter varierar dock betydligt.

Hamnarna drivs för det mesta i kommunal regi och erhåller avgifter från fartyg som ska in till respektive hamn medan Sjöfartsverket tar in avgifter för nyttjandet av farlederna. I många fall utformar hamnarna sina miljöstyrande avgifter på ett sätt som skiljer sig från Sjöfartsverkets.

– Det är spretigt och inte alls koordinerat. Även om de flesta större hamnarna har miljöstyrande avgifter, så skiljer sig tillvägagångssättet hamnarna emellan. Dessutom saknas miljödifferentiering helt hos många andra hamnar, säger Axel Merkel, forskare på VTI.

Axel Merkel är medförfattare till rapporten som projektletts av utredningsledare Inge Vierth. Medverkat har också de två KTH-studenterna Simon Jändel och Albin Kvarnefalk.

– Den bristande samordningen gör det svårt att jämföra de olika hamnarna med varandra. För att bättre motivera redare att införa åtgärder som höjer fartygens miljöprestanda är en högre grad av koordinerad miljöstyrning nödvändig, konstaterar Axel Merkel.

Miljödifferentieringen utgår bland annat från utsläpp av koldioxid, svaveloxid och partiklar eller möjligheten att koppla upp sig till elnätet när fartygen ligger i hamn. Som bas för miljödifferentieringen används en rad olika index och kriterier kopplade till fartygets miljöprestanda. Dessutom kan rabattnivåerna skilja sig åt, även om många hamnar har valt att ha liknande nivåer.

De mest använda indexen för miljödifferentiering är CSI och ESI. Clean Shipping Index är en miljömärkning som skapades 2007 och drivs sedan 2021 av IVL Svenska Miljöinstitutet. Environmental Ship Index är ett globalt miljödifferentieringsindex framtaget av branchorganisationen International Association of Ports and Harbors och startade 2011.

Kartläggningen har tagits fram på uppdrag av Sveriges Hamnar och VTI. Det är en del av VTI:s forskningsprojekt Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart? Projektet syftar till att ta fram rekommendationer till en ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket. Den ska ge incitament till effektivisering bland annat genom att bättre harmonisera avgifterna med regionala och globala styrmedel samt avgiftssystemen i svenska hamnar.

Kartläggning av hamnarnas avgifter: Framtagen inom projektet ”Avgiftsmodell 2028” (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.

Du vet väl att du kan prenumerera på våra nyheter?

  • Nyhetsbrev: skickas ut med e-post sex gånger per år.
  • VTI aktuellt: tidning som ges ut fyra gånger per år och skickas hem till din brevlåda.