Utredningen ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050” tar upp olika resonemang kring hur transportsystemet i framtiden kan utvecklas. VTI anser att många av dessa är värdefulla och kan vara ett gott faktaunderlag för den fortsatta utvecklingen av regeringens politik inom transportområdet.

En del av utredningen tar även upp de kapacitetsproblem som många menar finns inom järnvägssektorn.
– VTI har redan i tidigare remissvar noterat att kunskapsunderlaget för det påståendet är svagt. Det kan vara så att det finns påtagliga flaskhalsar i järnvägsnätet, men det kan inte sägas vara belagt, säger Gunnar Lindberg, forskningschef på VTI.  

Miljöåtgärder inom transportsektorn

VTI delar också Trafikverkets bild av att trafikökningarna även har oönskade bieffekter. Kanske framför allt med hänsyn till dess miljöbelastning i allmänhet och det klimathot som världen står inför i synnerhet. Det är därför ytterst värdefullt med denna kartläggning av utvecklingen för att ge underlag för en politik med syfte att hantera utmaningarna.

– Miljöåtgärder inom transportsektorn går att motivera om de är mindre kostsamma än åtgärder utanför transportsektorn som ger motsvarande effekt. Med en korrekt prissättning är detta inte ett oöverstigligt problem, säger Gunnar Lindberg.
Mot denna bakgrund är VTI:s  generella kommentar till utredningen att man tydligare bör lyfta fram de frågor där Trafikverket har ett direkt uppdrag att agera respektive när man är en kugge i det större samhällshjulet.

Modeller för analyser av behovet av drift- och underhållsåtgärder

Inom området drift och underhåll anser VTI att det är mycket värdefullt att Trafikverket försökt belysa behovet av underhållsresurser inom vägsektorn på ett systematiskt sätt. Det är också värt att notera att Sverige har ett vägnät som i mycket stor omfattning är av god standard, en kontrast till den generella bilden av ett stort ”drift- och underhållsberg”.
Om man istället tittar på järnvägssektorn så saknas modeller för analyser av behovet av drift- och underhållsåtgärder. Man drar då ofta slutsatsen att åtgärderna är otillräckliga om budgeten för re- eller nyinvesteringar inte når upp till samma nivå som de ”avskrivningar” som görs.

– Ett sådant resonemang är dock av flera skäl gravt felaktigt, säger Gunnar Lindberg och menar att om man under årens lopp har underhållit anläggningarna på ett samvetsgrant sätt så kan de ha mycket längre livslängd än vad som ursprungligen antogs.

Återinföra kilometerskatten

VTI menar att ett värdefullt tillvägagångssätt för att hantera underprissättningen av godstransporter på väg vore att återinföra kilometerskatten. Detta vore också en policyåtgärd som ligger väl i linje med den utveckling som numera pågår i Europa.

– Dessutom bör man överväga att med modern kommunikationsteknologi differentiera kilometerskatten. Det finns också intressanta möjligheter att introducera en sådan skatt på frivillig väg, säger Gunnar Lindberg.

Vidare instämmer VTI i stort med utredningens slutsatser om att statliga anslag bör gälla som huvudsaklig finansieringsform för investeringar inom transportsektorn, men att finansieringen mycket väl kan kompletteras med andra finansieringsformer.

VTI:s remissvar, Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)