– Stödsystem i bilar, som antisladd och hjälp vid parkering, är redan här men när vi kommer att se helt självkörande fordon på våra vägar är svårt att säga, säger Magnus Hjälmdahl, forskare vid VTI.
Under onsdagen inleddes Society quest, som var den första av tre seminarier på Creactive Mjärdevi i Linköping med ämnet autonoma fordon. Dagen bestod av presentationer från näringslivet, Linköpings universitet och VTI. Träffarna är ett samarbete mellan VTI, Linköpings universitet och Mjärdevi science park.
Snabb utveckling
Teknikutvecklingen inom fordon och transportlösningar sker mycket snabbt just nu och ett 60-tal personer samlades för att diskutera utveckling, utmaningar och samverkan. Autonoma fordon förväntas finnas i testprojekt på våra vägar redan om några år, vilket kommer att ha stor påverkan på samhället ur flera aspekter: Arbetsmarknad, säkerhet, ägande, kapacitet, juridik, teknik, drivmedel, miljö och inte minst politik.
Syftet med Society quest är att skapa en grogrund för samverkan genom att gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt initieras, att nya nätverk och kontakter etableras samt att forskarna får insikt om relevanta frågeställningar.
– Autonoma fordon och transportsystemets digitalisering är självfallet ett av våra största utmaningsområden, säger Tomas Svensson, forskningsdirektör vid VTI.
Viktiga träffar
Utvecklingsidéer och frågeställningar kring ämnet autonoma fordon kommer att diskuteras med olika ingångar vid varje träff. Den här gången låg fokus på fordonsteknik.
– Den här typen av workshops är väldigt viktiga för oss, så vi är glada över att vara en av initiativtagarna till de här träffarna, säger Tomas Svensson.
På den första Society quest om autonoma fordon representerade deltagarna 21 organisationer. Magnus Hjälmdahl fokuserade i sin presentation på funktioner som hjälpsystem vid parkering och autonoma konvoj-körningar. Han delade upp utvecklingen i olika steg, allt från enskilda stödsystem till fordon som kör helt på egen hand – en teknik med fullt utvecklat system skulle kunna innebära att det inte ens sitter någon i bilen när den körs.
– I stället kan man via mobiltelefonen kommunicera med bilen som körs fram till en viss plats vid en speciell tidpunkt, säger han.
Utmaningar finns
I dag sker utvecklingen i bilar med förare men där enskilda stödsystem finns. Nästa steg är att förare och fordon delar på kontrollen. En utmaning är att fordon och förare ska veta vad den andre gör, eller förväntas göra, och därmed undvika situationer där förare och fordon kan hamna i konflikt. Det är viktiga frågor som måste hanteras redan nu i fasen före helt autonoma fordon.
– Till exempel kanske föraren vill byta fil medan fordonet vill stanna kvar i filen, beroende på teknik kanske det blir motstånd i ratten. Systemen måste garanteras vara säkra.
En annan fråga är det juridiska – vem som är ansvarig eller skyldig i samband med en olycka. Många pusselbitar återstår.
– Förarstöd har traditionellt handlat om att informera, varna eller ingripa, nu tillkommer möjligheten att ta över, säger Magnus Hjälmdahl.
När ser vi självkörande fordon på våra vägar?
– Det är den gyllene frågan men jag tror att vi kommer att se de första tillämpningarna om tio till femton år och att det i första hand handlar om bussar i stadsmiljö. Det kan också handla om att man kommer kunna kliva ur bilen på jobbet och sedan åker bilen och parkerar på egen hand.
På eftermiddagen arrangerades workshops och dagen avslutades med sammanfattning och presentation av kommande aktiviteter. Nästa träff handlar om autonomas fordons påverkan på samhället och under det sista seminariet sätts fokus på interaktion.