När man sätter samman ett godståg så sker sammankopplingen av vagnarna ofta manuellt. Innan tåget får starta så måste en anställd gå längs hela tåget, som kan vara upp till 650 meter långt, för att se över bromssystem på vagnarna. På järnvägen används teknik som i många fall varit oförändrad under flera decennier. Samtidigt sker en snabb utveckling av godstrafiken på våra vägar. Fordonen blir större och effektivare och mycket forskning och innovation pågår inom väg- och fordonsteknik. Transportkostnaderna för lastbilar har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta att sjunka. Här måste järnvägstransporterna för miljöns skull följa med.

– Det krävs radikala förändringar av godstrafiken på järnväg annars kommer den snart vara helt utkonkurrerad av vägtransporter, säger Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på VTI.

Situationen kan också beskrivas med siffror. De senaste 20 åren har vägtransporterna ökat sin produktivitet med 50 procent medan motsvarande siffra för järnvägstransporter är blygsamma 3 procent. Risken är stor att obalansen mellan transportslagen kommer att öka ytterligare eftersom forskning och utveckling av vägtrafiken har mycket större resurser än järnvägen, inte minst genom aktörer som Volvo och Scania men även i direkta och indirekta forskningsanslag från departementen.

– Det är en utveckling som går rakt emot de transportpolitiska målen om minskade fossila utsläpp som finns i både Sverige och Europa, säger Sofia Lundberg.

Det stora europeiska forskningsprogrammet Shift2Rail har som mål att göra järnvägstransporter mer konkurrenskraftiga. Det ska ske genom en omfattande automation och digitalisering. Man arbetar med utveckling inom en lång rad områden som intelligenta lok och vagnar, utvecklade godstågskorridorer och större och tyngre tåg.

VTI har flera uppdrag inom ramen för Shift2Rail, bland annat vad gäller automation. I en nyligen genomförd förstudie, som gjorts tillsammans med KTH och TFK, pekar man ut åtta teknikutvecklingsområden som tillsammans skulle skapa förutsättningar för modernare och mer effektiva järnvägstransporter.

Automatkoppling av vagnar är en sådan teknik. Den är en förutsättning för att kunna automatisera godstågstrafiken, och skulle dessutom skapa bättre arbetsmiljö på rangerbangårdarna.

– Vi behöver också utveckla intelligenta tågvagnar som till exempel kan läsa av sitt eget och infrastrukturens tillstånd och signalera när det är dags för underhåll, berättar Sofia Lundberg.

Godståg som kan genomföra automatiska bromsprov är ett annat viktigt område, och det kommer forskaren Mattias Hjort på VTI att fortsätta att arbeta med.

Den långsiktiga visionen är att Europa år 2030 ska trafikeras av långa, snabba, intelligenta godståg som kör mellan högt automatiserade godsterminaler och rangerbangårdar. Med automatiserade tåg kan man på ett säkert sätt köra med korta avstånd mellan tågen och på så sätt öka kapaciteten på järnvägen. Kanske har man också utvecklat teknik som tillåter tågen att dela och koppla ihop sig medan de är i rörelse för att på så sätt skapa mer flexibla transporter.

Text: Johan Sievers/redakta
Foto: Mostphotos

2018-02-13